En hundra år gammal pedagogisk teori som lyfter AI som tankepartner
“Förklara så att en tioåring förstår!” En hundra år gammal pedagogisk modell i kombination med en teori om språkmodeller har hjälpt mig i mina funderingar på hur jag bäst använder ChatGPT, Claude och Gemini som bollplank och för att lära nytt – utan att förlora förmågan att “flyga med rumpan”.
Det finns inget moln, men däremot en egen server i förrådet
I våras fick jag ett gammalt moderkort av en kollega. “Bygg en egen server,” löd uppmaningen. Ett halvår senare är den igång hemma i ett förråd och har ersatt flera av de molntjänster jag tidigare använde.
Små, öppna språkmodeller ger lokalproducerade svar
Har du provat några av de små språkmodellerna än? Om inte, gör det. Jag tror att chansen är stor att du kommer att upptäcka att lokala modeller, där du behåller all data hos dig själv eller i organisationen, många gånger kan vara ett realistiskt komplement till molnbaserade tjänster och API:er.
Frikoppla valet av AI-modell från dina arbetsflöden
Jag har sedan ett tag tillbaka flyttat en stor del av min användning av generativ AI från de stora, välkända och integrerade tjänsterna till verktyg som istället låter mig använda språkmodellerna via de stora AI-labbens API:er. Alternativen är inte alltid lika slipade, men har andra viktiga fördelar. Flexibilitet, kontroll över när mina arbetsmetoder ändras, och möjligheten att använda lokala modeller är de tre främsta.
Torg, innegårdar, bättre metaforer och decentraliserade nätverk
Fortsätter tänka kring decentraliserade nätverk. Och funderar bland annat på om vi behöver torg eller innegårdar, och varför bra metaforer spelar en roll för kloka beslut.
För mig är decentraliserat viktigare än decentraliserbart
“Varför valde du Mastodon och inte Bluesky?” Det här är mitt svar på den frågan. Det börjar med en lag från millenniumskiftet som initialt beskrevs som ett fiasko, tar vägen via domännamn jag ägt i snart tre decennier, ett behov av ett finger i luften, och landar i att jag just nu hellre prioriterar “decentraliserat” över “decentraliserbart” av principiella skäl.
Tre appar som samlar dina flöden på ett ställe
Att vara internetanvändare är att hoppa runt mellan olika tjänster och webbplatser för att kolla vad som hänt sedan sist. Men det finns alternativ. Tapestry, Reeder och Surf är tre appar som gör det möjligt att samla mycket av nätinnehållet du är intresserad av på ett och samma ställe.
Därför får språkmodeller läsa min text innan du gör det
Om hur jag använder språkmodeller som en pratande gummianka, för att få hjälp att förstå om jag förstått, och för att få återkoppling på texter en söndagsmorgon.
Så använder jag GPT-4o mini och n8n för omvärldsbevakning
Texten jag skrev om “vibe monitoring” – att använda språkmodeller med en (artificiell) känsla för sammanhang och innehåll istället för nyckelord för omvärldsbevakning – väckte större intresse än jag hade trott. Många har frågat efter mer detaljer om hur jag byggt lösningen i n8n.
Stora språkmodeller, kontextfönster och trädgårdsslangar
Om du använt verktyg som ChatGPT, Claude eller Gemini har du kanske också snubblat över begreppet “kontextfönster”. Många koncept behöver man inte förstå som användare av teknik. Men vissa har så tydlig koppling till hur tekniken fungerar att nyttan blir större om man förstår grunderna. Språkmodellernas kontextfönster placerar jag i den kategorin.
Omvärldsbevakning med hjälp av språkmodeller
Med språkmodeller går det att lösa omvärldsbevakningen på ett nytt sätt. Istället för nyckelordssökningar som filtrerar ut det som jag troligen är intresserad av görs jobbet av en språkmodell som “nyhetsvärderar” mina viktigaste flöden utifrån en prompt där jag beskriver både mig själv och mina intressen.
Fyra länkar om sociala medier och demokrati
Söndagskaffe och tid att läsa ikapp. Det här är fyra av texterna jag hann med, i skärningen mellan internet, sociala medier och demokrati.
Tre tankespår om AI inför 2025
Om den tekniska frontlinjen, om att använda de lösningar som är mogna, och om behovet av ett precist språk kring teknik.
Mina prioriterade nyhetsbrev just nu
I en Slack-tråd på jobbet började vi dela nyhetsbrevstips. Det här är mina.
Billig interferens, normalfördelningskurvor och balansen mellan kreativitet och tillförlitlighet
Chattbottar är inte färdiga produkter, de är verktyg. Och klivet till produkt kräver både en förståelse för användarnas behov och möjlighet att tämja de kreativa dragen hos en LLM.
Var inte i Almedalen i år. Följde lite på distans, och försöker nu efter semestern få en överblick av vad som avhandlades när det gäller områden som är intresserar mig. En metaobservation: AI gör det enklare än någonsin tidigare. Först transkribera det som verkar intressant och sen skicka in alla textfilerna i vad Antrophic kallar för ett "Project" – och vips kan jag be om sammanfattningar, fråga om ämne X diskuterades från vinkel Y, etc.
En tanke på svenska. Skriver på mobilen, förhoppningsvis automatiskt publicerad på webben när jag trycker klar. 🤞
Listan som räddar dig från e-postfällan
Sedan några år tillbaka börjar jag inte med att kolla e-posten när jag kommer till jobbet. Direkt avgörande för att undvika den fällan är hur varje arbetsdag avslutas: Med att bestämma vad som är morgondagens viktigaste uppgifter.
8 tips för säkerhetskopior du kan lita på
Den som varit med om en hårddiskkrasch eller av annan anledning blivit av med det som finns lagrat i datorn (själv drabbades jag efter ett inbrott på en tidigare arbetsplats) vet att en uppdaterad säkerhetskopia kan vara skillnaden mellan massiv stress och bara någon timmes förlorad arbetstid.
Skriv ditt mejl nu, men skicka det senare
Dagens e-posttips passar särskilt bra att publicera just idag, en söndag: Undersök om ditt e-postprogram eller den e-posttjänst du använder har funktioner för att schemalägga när mejlen du skriver ska skickas.
Vilka mappar behöver finnas i ditt e-postprogram?
Vilka arkivmappar behöver din inkorg ha? Ett arkiv för allt, eller specifika arkiv för enskilda kontakter eller projekt? Och om man lyfter blicken från e-posten: Ska allt som kommer till dig via e-posten också sparas i en mapp i e-postprogrammet eller är det bättre att spara i en mapp på datorns hårddisk?
Fem frågor som tömmer dina inkorgar
När du har en lista att skriva ned dina uppgifter på och en kalender för dina mötesbokningar är det dags att börja tömma inkorgen. Och det gör du genom att ställa ett antal ja- och nej-frågor. Börja uppifrån och jobba dig nedåt tills dess att svaret är ett ja:
Arkiv, uppgifter, möten – var sak på sin plats
En inkorg är alltså ett arkiv. Men för att inkorgen ska kunna vara en inkorg och inte ett arkiv krävs det att du vet var det som hamnar i inkorgen egentligen hör hemma. Att vi pratar om e-post just nu är egentligen ointressant. “E-post” säger inget om vad det är du fått, bara hur du fick det. Principerna gäller alla dina inkorgar, digitala så väl som fysiska.
Visa mig ett e-postprogram där inkorgen heter Arkiv
Att ta kontroll över e-posten handlar istället om att låta Inkorgen vara en inkorg och skapa rutiner och skaffa verktyg för att hantera det som dyker upp där. Det är inte en slump att mappen där ny e-post dyker upp heter Inkorg och inte Arkiv.
Mapparna som ger e-posten struktur
Ett sätt att hantera inflödet är att fundera på vad en *vet* är viktigt och vad en *vet* är mindre viktigt och låta tekniken automatiskt hantera de mail som faller i någon av de båda kategorierna. Automationen handlar om att använda filterfunktioner i både e-postprogram och på e-postserver för att flytta inkommande mejl till en specifik mapp eller använda en smart mapp för att visa ett urval av det som finns i min inkorg.
Fyra nya (och ett gammalt) sätt att hitta intressanta länkar
Fyra nya sätt att hitta intressanta länkar på webben. Och ett lite äldre tips, som bonus.
Inoreader-tips: Skapa pdf-kopior av sånt du vill spara
När jag föreläser om omvärldsbevakning är ett av mina råd att aldrig överskatta sin förmåga att hitta tillbaka till artiklar man en gång läst på nätet. Efter att ha läst något intressant, som du tror att du kan ha glädje eller nytta av i framtiden – skapa en egen kopia av texten, på din egen hårddisk. Texter kan avpubliceras eller konkurreras ut av annat i sökresultaten. Att skapa egna kopior av sånt du tror att du kommer ha glädje av i framtiden är därför att göra dig själv en stor tjänst. Med kopplingen till Dropbox har Inoreader gjort den processen väldigt enkel.
En podcast om hur teknik påverkar samhälle
Digitalsamtal är en ny podcast där Carl Heath och jag sitter vid mikrofonerna. Hittills har det blivit ett pilotavsnitt, där vi pratar om varför vi gör podcasten, och ett första samtal, om hur mycket teknik man egentligen behöver kunna. Ambitionen är att sätta teknikutvecklingen i ett samhällsperspektiv. Att vara en podcast om hur teknik påverkar samhälle och individer.
Man behöver inte vara kriminell för att ha något att dölja – det räcker med att vara barn
Det här är en viktig del i hela debatten om massövervakningen. Snowdens resonemang har egentligen två bottnar: Det handlar dels om att det inte bara är kriminella handlingar som det finns ett intresse av att dölja, dels de effekter massövervakningen får i form av självcensur.
Låt Signal kryptera dina textmeddelanden
Du tänker kanske att sannolikheten att någon ska avlyssna just dig är liten. Med Signal är å andra sidan insatsen för att kryptera också väldigt liten. Så varför inte installera?
Ditt molnjag följer dig överallt, hela tiden
Mycket av den data som samlas in och blir en del av våra <em>molnjag</em> hämtas på ställen och i aktiviteter där vi över huvud taget inte tänker på att internet existerar och är en del av det vi gör. Uppdelningen mellan online å ena sidan och offline å den andra sidan är snart helt obefogad att göra, det blir allt svårare att hitta aktiviteter som inte lämnar några digitala spår alls efter sig.
Adblockers handlar om det du inte vill se men också om vad du inte vill lämna ifrån dig
Diskussionerna om innehållsblockerarna handlar med all rätta om hur mediehusen ska förhålla sig till en ny verklighet. Men vid sidan om mediehusens ekonomi borde diskussionen om innehållsblockerare i betydligt större utsträckning också handla om allas vår integritet.
Facebook är inte en plats för livets negativa sidor
Om Facebook inte bara sätter stopp för sånt som går emot amerikansk moral, utan också sånt som användarna upplever som negativt, vilken typ av filter sätter Facebook då upp i informationsspridningen?
Gratis datapaket är inte en lämplig lockvara
Om just de här tre tjänsterna blir gratis hos väldigt många mobiloperatörer, hur påverkar det förutsättningarna för konkurrenter? Problemet är att det är väldigt svårt att sätta en tydlig gräns. Nätneutralitet är antingen eller. Det går inte att ha ett nätverk som är lite nätneutralt.
Så får du in Di Digital (och andra sajter som saknar RSS-flöde) i RSS-läsaren
I Inoreader är det inte bara möjligt att prenumerera på RSS-flöden. Här går också att lägga in både Twitter-konton och Facebook-sidor. Och plötsligt hade jag allt Kit och Di Digtal twittrar på samma ställe som alla andra flöden som jag vill hålla koll på.
Vi behöver värna våra egna hörn på nätet
I inledningen citerade Aral Balkan Free Software Foundation:”Det finns inget moln, bara andra människors datorer”. Och jag tror att det delvis är här det brister. De flesta människor vet inte hur internet fungerar. Tjänsterna de använder idag fungerar ju bra, så varför välja något annat? Det är väl ingen som är intresserad av just min kommunikation?
Datorer skaffar inga slavar
Jag förstår dramaturgin, att det är något kittlande att ställa människa mot maskin. Men det är fel. Datorer är inte smarta. Datorer kan inte förslava oss. Datorer gör bara vad andra människor har instruerat dem att göra.
Det viktigaste från dina rss-flöden, direkt till mobilen
Det lanseras allt fler mobilappar som skickar pushnotiser för viktiga nyheter. I Sverige har vi Omni. Spotter är ett relativt färskt utländskt exempel. Med nästa uppdatering av operativsystemet iOS ger sig Apple in i samma segment, med News. Nu har Feedly, den RSS-läsare jag brukar rekommendera att man utforskar först när man vill komma igång med omvärldsbevakning på nätet, presenterat sitt sätt att erbjuda motsvarande funktion: Genom integration med Google Now, tills vidare bara på Android.
Din sökhistorik ett nytt argument för engångkoder på nätet
Nyligen läste jag att Google gör hela din sökhistorik tillgänglig på history.google.com. Och när jag kollade vidare finns liknande historik hos Facebook. Det här är två ställen där det i detalj går att se vad du sökt efter, dag för dag – och hos Google timme för timme.
Vi slåss för nätneutralitet men bygger andra murar
Bloggverktyg som Blogger gjorde att nätet levde upp till sitt löfte om att låta var och en göra sin röst hörd: Skapa ett konto, skriv din text, tryck på publicera. Tekniken för att publicera en podd är idag på samma enkla nivå. Är vi på väg att förlora den möjligheten igen?
Filterbubblan finns – men egna val väger tungt
En färsk artikel bekräftar att filterbubblan finns, algoritmer påverkar vad Facebooks användare får ta del av. Men deras egna val påverkar i ännu större utsträckning.
Hjälp ditt barn att kartlägga spelets värld
Det viktiga att förstå som vuxen är att en inte behöver begripa särskilt mycket av tekniken för att kunna vara ett stöd. När det gäller de positiva bitarna räcker det att sitta ned och låta barnen stolt visa vad de gjort. Och när det gäller de negativa aspekterna är det inte teknik barnen får problem med, utan mellanmänskliga relationer. En skolkamrat som lagt upp en taskig bild eller en främmande person som skickat ett obehagligt meddelande. Och i de situationerna kan en förälder vara ett stöd. Utan att kunna något om tekniken, men genom att ha livserfarenhet och en uppfattning om vad som är okej och vad som kanske till och med kan ligga utanför lagens råmärken.
Personliga pronomen leder din sökning rätt
Komplettera din sökning på Twitter med personliga pronomen så ökar chansen att du hittar vad du letar efter. Testa att komplettera sökorden som handlar om det du är intresserad av med <em>jag</em>, <em>vi</em>, <em>min</em>, <em>våra</em> och så vidare.
Måsteläsning för alla journalister: Digitalt källskydd – en introduktion
Den uppdaterade versionen av .SE:s och Journalistförbundets introduktion till digitalt källskydd är äntligen här. Är du journalist, ladda ner och läs!
Länkfiske med twitterlistor och Nuzzel
Genom den här kombinationen av fokuserad twitterlista och Nuzzel kan jag alltså ha koll på relevanta länktips även när jag inte har möjlighet att ha ett halvt öga på twitterflödet.
Två principer och tre produkter för dina säkerhetskopior
På .SEs blogg läser jag att idag, den 31 mars, är World Backup Day. Bra tillfälle att skriva om hur jag löst säkerhetskopieringen av min Macbook.
Därför krypterar jag min webbplats
Sedan i fredags går det inte längre att besöka min webbplats på adressen https://anders.thoresson.se. Istället är det https://anders.thoresson.se som gäller. Den extra bokstaven som är skillnaden mellan http och https betyder att den här texten och allt annat innehåll på min webbplats skickades krypterat från min webbserver till din webbläsare. S står för secure. Varför undrar du kanske? Här finns ju ingen känslig information.
Journalister, källskydd och bristande kunskap i nätsäkerhet
“Men! Jag har inte sökt hit för att bli datorexpert!” Så låter det ibland när jag håller min föreläsning om digitalt källskydd på journalisthögskolan. Det stämmer. Men det är inte desto mindre ett tankefel. Målet är kanske inte att bli en datorexpert. Men datorn är en reporters viktigaste arbetsredskap i dag.
Pollenkoll i mobilen – med RSS och Ifttt
Tack vare att Pollenrapporten har separata RSS-flöden för sina olika mätstationer runt om i landet plingar det nu till i mobiltelefonen så fort rapporten uppdateras för Bäckefors.
Signal gör kryptering enkelt
Jag har bara hunnit testa som hastigast, men kan konstatera att jag nog aldrig använt ett program för krypterad kommunikation som är så enkelt att komma igång med.
Besök Kryptobaren på MEG 15
I nästa vecka är det dags för årets upplaga av Mediedagarna i Göteborg, MEG. I loungen kommer .SE, bland annat genom mig, och Interactive Institute att bemanna Kryptobaren. Här hoppas vi att många mässbesökare stannar till för att prata om digitalt källskydd, it-säkerhet och integritet.
Vem lär barnen att titta efter ett hänglås i webbläsarens adressfält?
Här finns ett stort samhällsansvar. Skolan måste se till att dagens elever får så stor kunskap om hur tekniken fungerar som det bara är möjligt. Vi lär idag våra små att se sig noga om innan de passerar över ett övergångsställe. Men vem lär barnen att titta efter ett hänglås i webbläsarens adressfält?
Vissa säkerhetshål är allvarligare än andra
Om du bygger en nättjänst där användarna förväntas hantera känsliga uppgifter har du också en skyldighet att ha koll på säkerheten. Men långt i från alla lever upp till det kravet.
Anonymitet, wifi-nät och vikten av att förstå hur tekniken fungerar
För mig är det uppenbart att fler, inte minst de unga som växer upp i ett samhälle där det mesta kommer att vara digitaliserat, måste förses med kompetens att första – inte bara kunna använda – tekniken. De riktigt viktiga argumenten för att lära barn att programmera handlar inte om pengar och möjligheterna att skapa nästa Mojang. De handlar om demokrati
Lägg inte ansvaret för kryptering på användarna
Och därmed också utan att användaren behöver ta ansvar för det. Jag tror det är dit vi måste för att integriteten på nätet ska kunna stärkas på allvar. Riskerna och problemen med okrypterad kommunikation är trots alla avslöjanden inte tillräckligt uppenbara för att de mer krångliga alternativen ska övervägas – om det ens är känt att de finns.
De kopplar en robotbil till din kalender – gissa vad som händer sen
Med bilar som klarar sig utan en människa vid ratten och med ett bokningssystem kopplat till kalendern går det att göra sig av med båda ändnoderna i den kedjan. Som kund behöver du inte göra bokningen och någon taxichaufför behövs inte heller.
Töm dina inkorgar
Ställ därför samma fråga – “Vad är det här?” – oavsett i vilken inkorg något dyker upp. Skräp slänger du. Referensmaterial sparar du i rätt mapp på datorns hårddisk. Enkla frågor får snabba svar. Bokningar åker direkt in i kalendern. Och alla uppgifter du ska göra, dem skriver du upp på din att-göra-lista.
Med mobilen i fickan är vi spårbara på stan
Jag vet att jag inte hade gillat det. För något år sedan blev det också stor debatt när tjuvlyssnande soptunnor placerades ut runt om i London. Det ska bli spännande att se vilka reaktioner det här får.
Därför är kampen för ett öppet internet en grundläggande utmaning
“Kampen om ett öppet nät är inte den viktigaste kampen vi har att föra. Jämställdhet, ekonomisk rättvisa och klimatet är tre frågor som är viktigare.” Så inledde författaren och nätaktivisten Cory Doctorow sitt anförande på årets upplaga av Internetdagarna. Sen fullföljde han resonemanget: “Men de andra frågorna kommer till stor del att avgöras på nätet. Därför är kampen om nätet en grundläggande kamp.”
Hota inte era barn med nätförbud
Rådet från de forskare jag intervjuat om det här är på samma gång enkelt och svårt: Det viktiga är att ha en bra relation till sina barn.
Med kryptering för alla bygger Whatsapp en större höstack
Whatsapp har runt 600 miljoner användare. För var och en av dem innebär automatisk kryptering att deras integritet stärks, oavsett om de är av uppfattningen att de har något att dölja eller inte. Men tillsammans så kommer de också att skapa en enorm mängd bakgrundsbrus för dem som anser att kryptering i sig är något suspekt.
Välj filformat för framtiden
Innan du börjar använda ett nytt program eller en ny tjänst, fundera på värdet i den information som du tänker fylla den med. Om det är saker som kommer att vara värdefulla för dig på sikt, försäkra dig om att du också kan komma åt datan i framtiden. Även om du byter till ett annat operativsystem i framtiden. Eller om företaget som utvecklar den gör förändringar som inte ligger i linje med dina önskemål.
Nätneutralitet större än frågan om piratjakt
Internet lyfts ofta fram som ett stort demokratiprojekt, som ger alla möjligheten att göra sin röst hörd, som ökar möjligheterna till kommunikation mellan människor i olika länder, som ökar möjligheten till informationsinsamling. Men allt detta bygger på att nätet är neutralt, att det inte bryr sig om vad som skickas till och från vem.
Internetsäkerhet vs. säkerhet på internet
DN:s artikelserie är ett exempel på det som var huvudpoängen i artikel i IVA: Det är skillnad på internetsäkerhet och säkerhet på internet.
Om programkod och demokrati
Ny avdelning i mitt textarkiv. Under rubriken "Om programkod och demokrati" har jag samlat länkar till artiklar, blogginlägg och internetguider som på olika sätt handlar om hur digitaliseringen påverkar samhälle och individer. Läs gärna!
Little Snitch och VPN skydd i öppna wifi-nät
Little Snitch kan konfigureras för att spärra all trafik om datorn ansluts till ett okänt nätverk. Det innebär att så snart en dator kopplas upp mot ett nytt wifi-nät stryps all kommunikation till och från den. Men så fort en anslutning är upprättad via VPN (som är ett känt nätverk) börjar trafiken flöda igen.
Gneo – en app för Eisenhower-matrisen
Gneo har gett sig in i getingboet med appar och tjänster för att göra listor genom att spela ner hela listmetaforen. Istället är det Eisenhower-matrisen som är den primära vyn för det som behöver göras, med möjlighet att enkelt flytta uppgifter mellan de olika hörnen.
Tankar efter Workhack - ordning och reda betalar sig
Under lunchdiskussionerna och även efteråt är det några deltagare som undrat varför jag fick upp ögonen för de här metoderna och vad som gör att jag fortsätter att använda dem. Svaret är tvådelat: I första steget handlade det om att ta kontrollen över mina nya arbetsuppgifter. I det andra om att jag insåg att tiden som jag la ner på att fundera på hur jag skulle skriva upp mina arbetsuppgifter betalade sig.
Poddtips: a16z – Zero to One
I senaste avsnittet av riskkapitalfirman Andreessen Horowitz podcast a16z intervjuar Chris Dixon Blake Masters som skrivit boken Zero to One tillsammans med riskkapitalisten Peter Thiel. Bokens titel, Zero to One, syftar på att bygga något nytt, till skillnad från One to N – att kopiera, att sprida något som redan finns, i det här sammanhanget en förkortning för globalisering. Den 18 minuter långa diskussionen innehåller mycket intressant.
Anonymitet kräver vattentäta skott
Vi behöver vara medvetna om det ser ut så här, att vi behöver olika personas för olika aktiviteter på nätet. Och att vi behöver hålla dem separerade med vattentäta skott. Registrerar du ett användarkonto på en webbplats där du vill vara anonym, använd inte din e-postadress från jobbet. Om inte annat så kommer webbplatsens administratörer kunna se vem du är.
Två miljarder dollar inget argument för att lära barn programmera
Låt de barn som vill drömma om att bli mångmiljardärer genom att skapa nästa Minecraft, men inse att det inte är ett bra argument för varför barn bör lära sig att programmera. Kunskap om datorer och internet är en fråga för alla. Inte bara dem som jobbar eller kommer att jobba som programmerare.
Matematisk politik – så styrs din röst
Principen är inte ny, politiker och företag har länge försökt analysera väljarkåren/konsumenterna för att hitta bra sätt att övertyga dem att deras politik/produkter är de bästa. Men det är här jag ser Zeynep Tufekcis artikel koppla till Eli Parisers teorier om filterbubblan och den krympande, offentliga sfären. Tidigare har kampanjande och marknadsföring skett via stortavlor på stan, tv-reklam och annonser i tidningar. Nu är det något helt annat.
Overcast – mer poddradio utan Kalle Anka-röster
Poddradio dras med samma problem som så mycket annat innehåll: Det finns för mycket intressant och för lite tid att lyssna. Apparna för podradio har löst det genom inställningar för högre uppspelningshastighet. Tyvärr innebär dubbla uppspelningshastigheten att de som pratar låter som Kalle Anka. Nya Overcast har hittat en intressant lösning.
Secret(s), säkerhetshål och öppna standarder
Secret hävdar att ingen data har läckt via de 42 hål som upptäckts. Jag förstår att det är svårt att skriva säker kod, men marknadsför man en tjänst som *uppmanar* användarna att avslöja hemligheter anonymt, då förväntar jag mig bättre lösningar än så här. Frågan från i våras återstår: Vem är det du anförtror dina hemligheter?
Sök efter "Tails" eller "Tor" – bli klassad som misstänkt av NSA
För några år sedan gjorde jag en intervju med en nätaktivist som önskade att fler nätanvändare skulle börja kryptera sin e-post. Inte för att de själva har något de vill hålla hemligt, utan för att öka mängden krypterad trafik på nätet. Det skulle i sin tur innebära att kryptering i sig inte längre räcker för att misstänkliggöra någon. Kanske fler borde söka efter Tails och Tor av samma anledning?
Avslöjande vibrationer
I veckan har jag läst om två fascinerande möjligheter till avlyssning. I båda fallen handlar det om teknik som analyserar vibrationer. Det ena handlar om sånt som inte syns, det andra om sånt som inte hörs.
Din nya guide till omvärldbevakning på nätet
Våren har jag till stor del ägnat åt den nya versionen av min Internetguide om omvärldsbevakning på nätet. Nu är den äntligen klar: Du kan ladda ner den från .SE:s webbplats. På samma ställe kan du också beställa den i pappersutgåva.
Hur blir marginalanteckningarna i en Kindle till någon glädje?
Jag kan inte vara ensam om att tycka att det här är ett problem. Min fråga är därför om någon har kommit på ett sätt jobba <em>lite</em> mer effektivt med de marginalanteckningar och markeringar ni gör i Kindle-böcker?
Programmet som låter dig lägga ett bokmärke i ljudboken
Gratisprogrammet Audio Book Binder ser verkligen inte mycket ut för världen. Men det gör precis det jag ville – förvandlar en hög mp3-filer till en ljudbok som min iPhone kan lägga bokmärken i. Dessutom är det superlätt att använda.
Nuzzel håller koll på det dina vänner länkar till
Grundtanken är enkel. Du är vän med och följer personer som du av en eller annan anledning är intresserad av. Och om många av dem länkar till samma sida eller artikel på nätet, då är sannolikheten åtminstone hyfsat stor för att även du ska tycka att den är intressant. Nuzzel fångar upp de länkarna och visar dem för dig.
Apple ger iPhone en digital förklädnad
I början av juni presenterade Apple nyheterna i kommande versionen av iOS, företagets operativsystem för iPhone och iPad. Den stora keynoten fokuserade på nyheter som direkt kommer konsumenterna till glädje. Men när utvecklarkonferensen fortsatte under veckan dök som vanligt många andra nyheter upp. En av de mer intressanta handlar om en slags digital förklädnad: Apples prylar kommer inte längre tala om sin sanna identitet för omvärlden.
Mobiltelefonen som nav i vår teknikpark
Marc Andreessen har en poäng här. Smarta och kraftfulla telefoner som byts ut förhållandevis ofta mot nya, ännu smartare och kraftfullare modeller. Med standardiserade gränssnitt mellan telefonen och dess omgivning finns det mycket som talar för den utveckling som han skissar på, även om hans konkreta exempel bara handlar om vardagsrummet, med Airplay och Chromecast.
Ifttt hittar Instagram-bilderna du vill se
Ifttt kan hålla kolla på när en viss person gör en uppdatering på Instagram, när någon lägger upp en bild och taggar den med en viss hashtagg eller när någon lägger upp en ny bild från en viss plats. Allt förutsätter att bilderna är offentliga, att Instagram-kontot som postar dem inte är privat.
Sök med och i RSS
RSS-flöden från dina favoritsajter är ett sätt att hålla koll på källor som du vet ofta publicerar saker som du är intresserad av. Men med RSS finns det också sätt att försöka hitta relevanta artiklar som publiceras på webbplatser som du inte känner till.
Vad ska du använda som inkorg?
På Twitter kan du stjärnmärka tweets som ser intressanta ut. Motsvarande funktion finns i många RSS-läsare. Det kan vara lockande att använda dem för att skapa din inkorg. Skumma Twitterflödet och stjärnmärk det som verkar intressant, gör sedan om processen med RSS-läsaren. Problemet med den lösningen är att du då inte har en utan två inkorgar. Dessutom kommer du sannolikt stöta på saker som ser intressant ut på annat håll. En kollega som skickar en länk via e-post, ett föredrag på Youtube som någon tipsar om på Facebook. Hur hanterar du det?
Ett inflöde är ingen inkorg
Långt i från allt som kommer i dina RSS-prenumerationer är intressant. Detsamma gäller innehållet i nyhetsbrev och det som dem du följer på Twitter skriver om. Det är därför varken önskvärt eller möjligt att läsa allt. De här källorna representerar därför ett inflöde. Vad du behöver göra är att hitta ett sätt att upptäcka det som verkar intressant i inflödet och flytta det till en inkorg. Det som hamnar i inkorgen går du sedan igenom och värderar.
Scratch + Arduino = Ardublock
"Ge utvecklingen något år till så har vi experimentlådan Den Lille Elektriker uppdaterad för 2000-talet." Det är den direkta associationen när jag tillsammans med dottern bygger ett tjuvlarm till hennes rum med hjälp av en Arduino-krets och det grafiska programmeringsverktyget Ardublock.
Det här är "folkvalt" – delat redaktörskap i praktiken
Några uppmärksamma läsare har undrat om bilden i inlägget från Webcoast. Skärmdumpen visar min RSS-läsare Fever och i listan med mappar finns en som heter Folkvalt. Vad den innehåller? Ett delat redaktörsskap för nätet.
Du behöver skaffa (många) egna nätredaktörer
Som nätanvändare behöver du skaffa dig redaktörer som hjälper dig att hitta det du är intresserad av. De här redaktörerna kan vara andra människor, men allt fler företag utvecklar tjänster och andra automatiska lösningar som på olika sätt försöker att välja ut artiklar som förhoppningsvis intresserar dig. Kanske har du stött på det engelska uttrycket "content curation". Det handlar om just det här, att företag eller individer agerar som redaktörer på nätet.
Omvärldsbevakning är inte sök
För den som vill hålla koll på senaste nytt i sina ämnen är sökningar inte ett effektivt sätt. Det ena problemet handlar om arbetsinsatsen. Att söka är att utföra en aktiv handling. Den tar därmed tid och ska dessutom komma ihåg att utföras. Inte heller är det säkert att något nytt publicerats sedan sist. Det andra problemet handlar om hur söktjänsterna rangordnar resultatlistan. Ambitionen är att placera den mest relevanta länken överst. Samma sökning utförd med några veckors mellanrum kan därmed ge samma tio träffar på första sidan, trots att det publicerats massor av nya artiklar och blogginlägg om ämnet mellan tillfällena.
Hitta och hantera – några tips om omvärldsbevakning
På knytkonferensen Webcoast pratade jag i helgen om omvärldsbevakning på nätet. Det här blogginlägget fungerar som länksamling för er som var där och en sammanfattning för er som inte var det. Tips på hur du hittar intressant läsning, hur du ska spara det och hur du hanterar det som verkligen är intressant.
Sex steg till snabbt och enkelt länkbloggande
Att lägga upp ett nytt länktips här på webbplatsen är äntligen så enkelt som jag har önskat att det ska vara: Skapa ett bokmärke på Pinboard och tryck spara. Det var allt. Nytt inlägg publicerat.
En ny internetguide om omvärldsbevakning
Sedan 2010 har jag skrivit fem Internetguider åt .SE. Den som flest läsare verkar ha haft glädje av är den om omvärldsbevakning på nätet. Den tryckta upplagan tog snabbt slut, boken används som kurslitteratur på åtminstone en högskoleutbildning och dessutom har jag gjort flera föreläsningar med guiden som utgångspunkt. Därför är det kul att nu dra igång arbetet med en uppdaterad och uppfräschad version av "Flöden, kvitter och statusuppdateringar", min internetguide om omvärldsbevakning. Arbetsnamnet är tills vidare "Så hänger du med i informationsflödet – gratisverktygen som ger dig koll".
Därför behöver journalister och barn lära sig mer om datorer
“Jag behöver inte veta hur en dator fungerar. Jag kan ju köra en bil utan att kunna något om motorer, eller hur?” Varianter på det resonemanget är inte ovanligt i diskussioner om vilka som behöver en grundläggande kunskap om hur datorer och internet fungerar. Men det är ett resonemang som haltar. Rejält.
"Några av världens absolut största varumärken har hört av sig"
Hösten 2010 öppnade den svenska designbyrån Ocean Observations kontor i Tokyo. Efter framgångar hos den mobiloperatören KDDI hoppas grundaren och vd:n Sofia Svanteson på fler framgångar i Japan.
"Målet är en Prezi i varje möte och på varje konferens"
2008 lämnade Peter Arvai jobbet som vd på Sanacore och flyttade från Sverige till Budapest. Där väntade vd-stolen på Prezi, företaget som menar att vägen till en bra presentation går via zoom-funktionen.
Därför får Spotify social kompetens
I förra veckan släppte <a href="http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article768753.ece">Spotify en ny version av tjänsten</a>. En av de stora nyheterna var bättre sociala funktioner, något som efterfrågats länge. För Ny Teknik intervjuade jag Spotifys produktchef Gustav Söderström. Här är ett längre utdrag ur den intervjun.
Andreas Ekström om sin nya bok “Google-koden”
Kulturjournalisten Andreas Ekström saknade en svensk introduktionsbok till Google. Så han skrev en själv. Här förklarar han varför, hur arbetet påverkat hans syn på Google och vad som överraskat honom mest.
Twingly vill göra RSS-läsaren social
Med Twingly Channels vill linköpingsföretaget Twingly göra en bättre RSS-tjänst. Tanken är att låta användarna samarbeta, för att gallra fram guldkornen i nätets enorma informationsflöde. Företagets vd Martin Källström förklarar mer.
Alla taggar.