Apple ger iPhone en digital förklädnad
I början av juni presenterade Apple nyheterna i kommande versionen av iOS, företagets operativsystem för iPhone och iPad. Den stora keynoten fokuserade på nyheter som direkt kommer konsumenterna till glädje. Men när utvecklarkonferensen fortsatte under veckan dök som vanligt många andra nyheter upp. En av de mer intressanta handlar om en slags digital förklädnad: Apples prylar kommer inte längre tala om sin sanna identitet för omvärlden.
Avslöjande vibrationer
I veckan har jag läst om två fascinerande möjligheter till avlyssning. I båda fallen handlar det om teknik som analyserar vibrationer. Det ena handlar om sånt som inte syns, det andra om sånt som inte hörs.
Sök efter "Tails" eller "Tor" – bli klassad som misstänkt av NSA
För några år sedan gjorde jag en intervju med en nätaktivist som önskade att fler nätanvändare skulle börja kryptera sin e-post. Inte för att de själva har något de vill hålla hemligt, utan för att öka mängden krypterad trafik på nätet. Det skulle i sin tur innebära att kryptering i sig inte längre räcker för att misstänkliggöra någon. Kanske fler borde söka efter Tails och Tor av samma anledning?
Secret(s), säkerhetshål och öppna standarder
Secret hävdar att ingen data har läckt via de 42 hål som upptäckts. Jag förstår att det är svårt att skriva säker kod, men marknadsför man en tjänst som *uppmanar* användarna att avslöja hemligheter anonymt, då förväntar jag mig bättre lösningar än så här. Frågan från i våras återstår: Vem är det du anförtror dina hemligheter?
Anonymitet kräver vattentäta skott
Vi behöver vara medvetna om det ser ut så här, att vi behöver olika personas för olika aktiviteter på nätet. Och att vi behöver hålla dem separerade med vattentäta skott. Registrerar du ett användarkonto på en webbplats där du vill vara anonym, använd inte din e-postadress från jobbet. Om inte annat så kommer webbplatsens administratörer kunna se vem du är.
Med kryptering för alla bygger Whatsapp en större höstack
Whatsapp har runt 600 miljoner användare. För var och en av dem innebär automatisk kryptering att deras integritet stärks, oavsett om de är av uppfattningen att de har något att dölja eller inte. Men tillsammans så kommer de också att skapa en enorm mängd bakgrundsbrus för dem som anser att kryptering i sig är något suspekt.
Med mobilen i fickan är vi spårbara på stan
Jag vet att jag inte hade gillat det. För något år sedan blev det också stor debatt när tjuvlyssnande soptunnor placerades ut runt om i London. Det ska bli spännande att se vilka reaktioner det här får.
Lägg inte ansvaret för kryptering på användarna
Och därmed också utan att användaren behöver ta ansvar för det. Jag tror det är dit vi måste för att integriteten på nätet ska kunna stärkas på allvar. Riskerna och problemen med okrypterad kommunikation är trots alla avslöjanden inte tillräckligt uppenbara för att de mer krångliga alternativen ska övervägas – om det ens är känt att de finns.
Vissa säkerhetshål är allvarligare än andra
Om du bygger en nättjänst där användarna förväntas hantera känsliga uppgifter har du också en skyldighet att ha koll på säkerheten. Men långt i från alla lever upp till det kravet.
Vem lär barnen att titta efter ett hänglås i webbläsarens adressfält?
Här finns ett stort samhällsansvar. Skolan måste se till att dagens elever får så stor kunskap om hur tekniken fungerar som det bara är möjligt. Vi lär idag våra små att se sig noga om innan de passerar över ett övergångsställe. Men vem lär barnen att titta efter ett hänglås i webbläsarens adressfält?
Därför krypterar jag min webbplats
Sedan i fredags går det inte längre att besöka min webbplats på adressen https://anders.thoresson.se. Istället är det https://anders.thoresson.se som gäller. Den extra bokstaven som är skillnaden mellan http och https betyder att den här texten och allt annat innehåll på min webbplats skickades krypterat från min webbserver till din webbläsare. S står för secure. Varför undrar du kanske? Här finns ju ingen känslig information.
Måsteläsning för alla journalister: Digitalt källskydd – en introduktion
Den uppdaterade versionen av .SE:s och Journalistförbundets introduktion till digitalt källskydd är äntligen här. Är du journalist, ladda ner och läs!
Din sökhistorik ett nytt argument för engångkoder på nätet
Nyligen läste jag att Google gör hela din sökhistorik tillgänglig på history.google.com. Och när jag kollade vidare finns liknande historik hos Facebook. Det här är två ställen där det i detalj går att se vad du sökt efter, dag för dag – och hos Google timme för timme.
Vi behöver värna våra egna hörn på nätet
I inledningen citerade Aral Balkan Free Software Foundation:”Det finns inget moln, bara andra människors datorer”. Och jag tror att det delvis är här det brister. De flesta människor vet inte hur internet fungerar. Tjänsterna de använder idag fungerar ju bra, så varför välja något annat? Det är väl ingen som är intresserad av just min kommunikation?
Adblockers handlar om det du inte vill se men också om vad du inte vill lämna ifrån dig
Diskussionerna om innehållsblockerarna handlar med all rätta om hur mediehusen ska förhålla sig till en ny verklighet. Men vid sidan om mediehusens ekonomi borde diskussionen om innehållsblockerare i betydligt större utsträckning också handla om allas vår integritet.
Ditt molnjag följer dig överallt, hela tiden
Mycket av den data som samlas in och blir en del av våra <em>molnjag</em> hämtas på ställen och i aktiviteter där vi över huvud taget inte tänker på att internet existerar och är en del av det vi gör. Uppdelningen mellan online å ena sidan och offline å den andra sidan är snart helt obefogad att göra, det blir allt svårare att hitta aktiviteter som inte lämnar några digitala spår alls efter sig.
Låt Signal kryptera dina textmeddelanden
Du tänker kanske att sannolikheten att någon ska avlyssna just dig är liten. Med Signal är å andra sidan insatsen för att kryptera också väldigt liten. Så varför inte installera?
Man behöver inte vara kriminell för att ha något att dölja – det räcker med att vara barn
Det här är en viktig del i hela debatten om massövervakningen. Snowdens resonemang har egentligen två bottnar: Det handlar dels om att det inte bara är kriminella handlingar som det finns ett intresse av att dölja, dels de effekter massövervakningen får i form av självcensur.
Alla taggar.