“Varför valde du Mastodon och inte Bluesky?” Det här är mitt svar på den frågan. Det börjar med en lag från millenniumskiftet som initialt beskrevs som ett fiasko, tar vägen via domännamn jag ägt i snart tre decennier, ett behov av ett finger i luften, och landar i att jag just nu hellre prioriterar “decentraliserat” över “decentraliserbart” av principiella skäl.
(🇬🇧 There is an English translation of this post.)
Foto: Alina Grubnyak, “Algo-r-(h)-i-(y)-thms, 2018. Installation view at ON AIR, Tomás Saraceno's solo exhibition at Palais de Tokyo, Paris, 2018”.
“Fiasko för nummerreform” löd en rubrik i Dagens Industri i november 2001. Artikeln handlar om lagen om nummerportabilitet som hade trätt i kraft tidigare samma år, en lag som äntligen gjorde det möjligt för svenska mobilabonnenter att byta operatör men fortsätta använda samma telefonnummer som tidigare.
I propositionen 1997/98:126, med det korta och koncisa namnet Nummerfrågor, finns ett längre resonemang om varför nummerportabilitet är viktigt. Bland annat för att
nödvändigheten av att byta telefonnummer vid byte av teleoperatör innebär ett konkurrenshinder på den liberaliserade telemarknaden, till förmån för den som tidigare haft monopol. Möjligheten att som abonnent behålla sitt telefonnummer vid byte av teleoperatör är således av stor betydelse för att åstadkomma en i allt fungerande telemarknad med konkurrens på lika villkor och med möjlighet för abonnenter att välja mellan olika teleoperatörer.
Om lagen kunde beskrivas som ett fiasko för 24 år sedan känns den idag som en självklarhet. Och det är svårt att tro att någon skulle vilja ha det på ett annat sätt, en tillbakagång till den inlåsningseffekt som rådde innan lagen trädde i kraft.
Med ett oregelbundet intervall skickar jag ett nyhetsbrev.
Egna domännamn och öppna standarder #
På internet finns liknande möjligheter. Mitt första domännamn, thoresson.net, registrerade jag redan 1998. Tack vare det har jag gått att nå på samma e-postadress i snart 30 år, precis som min egen blogg gått att hitta på en och samma url lika länge. Detta trots att både e-post och blogg flyttat mellan olika servrar under åren. Ett eget domännamn blir en slags internets motsvarighet till nummerportabilitet för telefonnummer.
Men det räcker inte med egna domännamn för att få den önskade effekten. Det behövs också öppna standarder. E-post är egentligen inte en tjänst, det är en standard. Webbplatser är inte en tjänst, det är en standard. Baserat på de standarderna går det sen att bygga e-postservrar, e-postprogram, webbservrar och webbläsare. Är jag inte nöjd med Outlook kan jag byta till MailMate, är jag inte nöjd med Firefox kan jag använda Vivaldi. Och så vidare.
Inlåsningseffekter i de sociala nätverken #
Ett ställe på nätet där det inte fungerade på det här sättet är bland de sociala nätverken. Facebook, Instagram, Tiktok, Twitter och så vidare är integrerade tjänster, utvecklade och kontrollerade av företag. Här finns varken någon möjlighet att koppla egna domännamn eller välja vare sig mjukvara eller server. Antingen använder du Facebook eller så använder du inte Facebook.
Samma inlåsningseffekt som vi kom bort från med hjälp av tvingande nummerportabilitet.
Ny lagstiftning, som EUs Digital Markets Act, adresserar de här utmaningarna på olika sätt. Men jämfört med mobilnäten erbjuder internet en annan möjlighet: Aktiva val av användarna.
Telefonnummer är knutna till den fysiska infrastrukturen, och där krävdes reglering för att öppna upp för nummerflytt. Tjänsterna på internet, däremot, utvecklas ovanpå den fysiska infrastrukturen. För att skapa flyttmöjligheter måste alltså inte infrastrukturen regleras. Det “räcker” att man utvecklar mjukvara som lever efter de principerna.
Decentraliserade sociala nätverk #
Den 27 november 2022 registrerade jag ytterligare ett nytt domännamn, thoresson.social. Dagen efter blev @anders@thoresson.social min hemvist på Mastodon.
När jag på allvar började tröttna på Twitter och började titta på alternativen var Mastodon det som fångade min nyfikenhet. Just för de underliggande principerna, att bygga ett decentraliserat socialt nätverk, där det går att flytta mellan olika servrar och till och med sätta upp en egen server med eget domännamn om man vill.
Två andra stora Twitter-alternativ finns: Meta-ägda Threads och Bluesky. Båda vill vara en del av decentraliseringen. Threads genom att åtminstone till del byggt in ActivityPub-stöd och Bluesky genom att utveckla ett protokoll, kallat ATproto, som lägger en teknisk grund för decentralisering.
Men det finns viktiga skillnader jämfört med Mastodon. Threads stöd för ActivityPub är begränsat, och i nuläget är det möjligt att följa Threads-konton från Mastodon men inte tvärt om. Mellan Bluesky och Mastodon går det däremot att följa konton åt båda håll. Men även om ATproto i teorin gör det möjligt för andra än företaget Bluesky att sätta upp servrar är det i praktiken svårt eftersom kostanden för det är enorm. Jag har sett siffror som pratar om miljoner i månaden, vilken ska jämföras med den femtiolapp jag betalar för datorn där jag har min Mastodon-server och ytterligare ett antal tjänster. Så medan Bluesky i dagsläget är decentraliserbart är Mastodon de facto decentraliserat. För mig är det en central och avgörande skillnad.
Å andra sidan så är Threads och Bluesky enklare att komma igång med. Bland annat eftersom de till skillnad från Mastodon är en sak. Ska du börja använda Mastodon måste du allra först välja server. För Threads och Bluesky finns det i dagsläget bara en enda “leverantör” att välja. Det ger i sin tur andra fördelar också. Det är till exempel enklare att hitta konton att följa på de båda plattformarna än på Mastodon.
Var skulle jag sticka upp fingret i luften? #
Under det dryga decennium som jag var aktiv spelade Twitter flera roller för mig: En plattform att hålla kontakt med vänner, bekanta och jobbkontakter, en viktig del i min omvärldsbevakning och som ett finger i luften för att hålla koll på det offentliga samtalet.
Hösten 2022 hade vänner och bekanta i allt större utsträckning redan flyttat in i privata gruppchattar på Signal. Jobbkontakterna fanns på LinkedIn. För omvärldsbevakningen hade både RSS och nyhetsbrev fått ett uppsving på sistone. Så det som återstod var fingret i luften, ett ställe där jag kan hoppa in och ut ur ett ständigt pågående diskussionsflöde om ämnen som jag är intresserad av.
När jag började titta på Mastodon hittade jag tillräckligt mycket av de diskussioner som jag var på jakt efter (klimatfrågan, internets utveckling och artificiell intelligens ur både tekniskt och samhälleligt perspektiv) i kombination med de principer som jag tror vi behöver bygga våra nätgemenskaper på – det vill säga öppen och decentraliserat, med möjlighet att flytta mellan servrar och tjänster om man inte är nöjd, men utan att för den sakens skull tvingas lämna sina befintliga kontakter bakom sig.
På samma sätt som vi tagit för givet att telefonnummer, e-post och webbsidor fungerar.
Fortsatt utveckling och nya förklaringsmodeller #
Ben Werdmuller delade nyligen en idé om hur Mastodon borde beskrivas (och utvecklas): Inte som ett decentraliserad nätverk, utan som många separata communities som är sammankopplade med varandra:
Every Mastodon server is its own community, with its own norms, settings, standards, and ideals. We should stop calling them instances or servers, and treating them as homogenous nodes in a wider network. Instead, we should describe each Mastodon site as being a community in itself.
Mastodon should be the WordPress of decentralized communities.
Each Mastodon-powered community should have its own look and feel — and its own distinct features. Mastodon’s greatest strength isn’t in being a single network — it’s in being an ecosystem of communities, each with its own identity, design, tooling, and norms.
One of the challenges of the current signup process is that every Mastodon community looks and acts more or less the same. Right now, choosing a server often means parsing descriptions and guessing which admin seems trustworthy. Instead, every community should feel alive with its own personality: not just a hostname and a set of rules, but a clear sense of what it's for and who it's for, and an experience and set of features that match this purpose.
Den här typen av teknisk utveckling i kombination med nya förklaringsmodeller är nog precis vad vi behöver.
Två tummar hållna #
Det får räcka så för stunden. Jag håller inte tummarna för Mastodon eller Bluesky. Jag håller tummarna för att någon eller båda blir tillräckligt enkla och tillräckligt decentraliserade för att vara ett tillräckligt attraktivt och begripligt alternativ för väldigt många människor.
Läsning och lyssning om sociala medier #
Under de senaste månaderna har jag läst och lyssnat på en hel del resonemang om sociala medier. För dig som vill dyka djupare rekommenderar jag bland annat:
- Ben Werdmullers texter om vad han skulle göra om han var vd för Mastodon respektive Bluesky.
- Flipboards podcast Dot Social. Särskilt avsnitten med Cory Doctorow, Paul Frazee, Chris Messina, Chris Trotter och Erin Kissane och Darius Kazemi.
- L. Rhodes har skrivit en serie blogginlägg om decentraliserade sociala medier, Mastodon, Bluesky och så vidare. Börja med Federated and mediated networks.
- Laurens Hofs text Bluesky, censorship and country-based moderation är intressant om moderering.
- Och, när det gäller utmaningarna med moderering, är Mike Masnicks Hey Elon: Let Me Help You Speed Run The Content Moderation Learning Curve från 2022 ett guldkorn!
- ASML Fellow Launches CLR:SKY är ett intressant exempel på vilken typ av användarupplevelser som går att bygga för ett bättre samtal online.
- Och slutligen, inte direkt relaterad till resonemangen ovan, men på en tangent: Min egna texter om tre appar som låter dig samla flöden från olika tjänster på ett och samma ställe och användarnas inflytande över urvalsalgoritmer.