“Kampen om ett öppet nät är inte den viktigaste kampen vi har att föra. Jämställdhet, ekonomisk rättvisa och klimatet är tre frågor som är viktigare.” Så inledde författaren och nätaktivisten Cory Doctorow sitt anförande på årets upplaga av Internetdagarna. Sen fullföljde han resonemanget: “Men de andra frågorna kommer till stor del att avgöras på nätet. Därför är kampen om nätet en grundläggande kamp.”
“Kampen om ett öppet nät är inte den viktigaste kampen vi har att föra. Jämställdhet, ekonomisk rättvisa och klimatet är tre frågor som är viktigare.”
Så inledde författaren och nätaktivisten Cory Doctorow sitt anförande på årets upplaga av Internetdagarna.
Det har snart gått en månad sedan dess, men först nu hinner jag sammanfatta mina intryck från två intensiva dagar.
Den röda tråden blev för mig just frågan om ett öppet nät – och kopplat till den nödvändigheten av att förstår hur tekniken fungerar bakom kulisserna. För det räcker inte med att kunna använda nätets tjänster. Det krävs också en förståelse för vad som händer.
I en av sessionerna på konferensspåret Internet är under attack – hur slår vi tillbaka? satt Peter Norin och Sus Andersson i panelen tillsammans med Cory Doctorow. Diskussionen gled in på kryptering och både Peter Norin och Sus Andersson efterlyste mer av den varan. Och det på ställen där man som nätanvändare först kanske inte tänker att kryptering behövs: På sidor som Wikipedia, eller dn.se, eller aftonbladet.se eller andra webbplatser som fungerar som informationskällor på ett eller annat sätt.
“När jag diskuterar det med mina vänner brukar de säga att ‘det ju inte finns några hemligheter på Wikipedia’. Nej. Men andra kan se vilka ord du är intresserad av,” sa Peter Norin och Sus Andersson fyllde i med en uppmaning till landets redaktioner:
“Tidningar borde börja kryptera sina webbplatser så att de inte avslöjar för andra vad deras läsare läsare.”
Ett vanligt missförstånd i diskussionerna om kryptering gäller vad det innebär att ha något att dölja. Det handlar inte bara om sånt som är brottsligt, utan också om sånt som är privat och personligt. Hit kan en Wikipedia-text om en sjukdom höra, till exempel1.
Och om du tänker att det är svårt för någon att se vilka Wikipedia-texter du läser behöver du tänka om. Kanse använder du privat surf-funktionen i webbläsaren och känner dig trygg? Gör inte det. Det förhindrar bara att personer med tillgång till samma dator kan se vilka sidor du besöker.
Någon vecka efter Internetdagarna var jag på Journalisthögskolan i Göteborg för min återkommande föreläsning om digitalt källskydd. Där visar jag bland annat hur lätt det är att avlyssna trafiken i trådlösa nätverk som inte är krypterade. Mitt råd till de blivande journalisterna, både för deras framtida yrkesroll och som privatpersoner: Använd aldrig trådlösa nät som inte kräver lösenord när du kopplar upp dig om du inte också kör ett VPN!
Men det är inte bara vi användare som behöver bli medvetna om hur saker och ting hänger ihop. Efter Cory Docotrow klev författaren Emily Parker upp på huvudscenen. Hon pratade om hur internet och sociala medier används av aktivister och nätrotsrörelser runt om i världen.
Hon berättade om hur de event på Facebook som vi i Sverige förknippar med en glöggfest eller en inbjudan till ett midsommarfirande. I Ryssland har de kunnat försäkra medborgare om att de inte kommer vara ensamma om de dyker upp till en protest. Hon använde begreppet “freedom of assembly” för att förklara de möjligheter som internet ger:
“Det som censureras mest på nätet i Kina är inte diskussioner om nyhetshändelser. Det är diskussioner och inlägg om saker som händer på gator och torg, sånt som får folk att samlas. Dissendenter upptäcker att det finns andra, att de inte är ensamma.”
Utan ett öppet internet skulle det inte vara möjligt.
Men Emily Parker berättade också om klumpig och oförsiktig användning av nätteknik från myndighetshåll. Om hur brittiska myndigheter la upp Facebooks Like-knapp på sidor med sjukdomsinformation. Bra, eftersom det kan hjälpa till att sprida exempelvis vaccinationsinformation på ett enkelt sätt. Dåligt, eftersom knapparna registrerar vilka Facebook-användare som besökt sidorna även om de inte klickar på dem.
Det räcker inte att kunna använda tekniken. Man måste också förstå hur den fungerar, vilka konsekvenser den har.
“Myndigheterna tog bort knapparna, men ett bättre alternativ hade varit att pressa Facebook att sluta använda knapparna på det sättet,” konstaterade Emily Parker.
Hon lyfte också ett annat problem: På nätet har du inte själv kontroll över din integritet.
“Jag har valt en e-posttjänst i Kanada och raderar allt därifrån så snart jag har hämtat det. Men alla jag kommunicerar med använder Gmail.”
Med förståelse blir det också möjligt att agera. Och det är något som var och en av oss kan göra. Bland annat när det gäller övervakning. I sin inledande dragning lyfte Cory Doctorow skillnaden på övervakning och massövervakning.
“Det är det senare som är problemet. Och därför är det viktigt att kostnaderna för övervakning stiger, så att myndigheterna måste börja fundera på vem de övervakar. Med Prism kostade det inget att övervaka varje nytt Gmail-konto och så kan det inte fungera.”
Här finns en koppling till ett önskemål som jag hör då och då, bland annat från personer som hjälper människorättsaktivister på nätet: Fler måste börja kryptera. Idag kan det räcka att med att skicka ett krypterat mejl för att bli misstänkliggjord. Eller intressera sig för fel ämnen på nätet, apropå varför kryptering av exempelvis Wikipedia är en bra idé.
Krypterar fler blir det inte lika utpekande.
Men självklart går kostnaderna att höja på andra sätt. Joachim Strömbergson presenterade projektet Cryptech, där målsättningen är att ta fram en öppen hårdvara för slumptalsgenerering. Slumptal är viktiga när man krypterar, och genom att skapa förutsättningar för bättre slumptal kan en av effekterna av Cryptech bli dyrare övervakning.
Viktigt är också att myndigheter med inflytande ger upp tankarna på egna bakdörrar in i system. Att det inte går att bygga en som bara släpper in de goda var det flera personer som var inne på under Internetdagarna.
I de här diskussionerna är det också viktigt att lyfta blicken. Inte sällan handlar debatten om kryptering om skydd för brottslingar här. Men samma teknik säkerställer också yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i andra delar av världen.
Efter att i sitt öppningsanförande ha slagit fast att det finns viktigare frågor än den om det öppna nätet fortsatte Cory Doctorow sitt resonemang:
“Men de andra frågorna kommer till stor del att avgöras på nätet. Därför är kampen om nätet en grundläggande kamp.”
- På Twitter får jag lära mig att inloggade Wikipedia-användare surfar via krypterad https-förbindelse och på länken som Sara Mörtsell skickar går det dessutom att läsa att kryptering för alla är på gång. – http://blog.wikimedia.org/2013/09/10/https-by-default-beta-program/ ↩