Som nätanvändare behöver du skaffa dig redaktörer som hjälper dig att hitta det du är intresserad av. De här redaktörerna kan vara andra människor, men allt fler företag utvecklar tjänster och andra automatiska lösningar som på olika sätt försöker att välja ut artiklar som förhoppningsvis intresserar dig. Kanske har du stött på det engelska uttrycket "content curation". Det handlar om just det här, att företag eller individer agerar som redaktörer på nätet.
En tidning innehåller massor av olika artiklar, men bara några av dem får plats på förstasidan. Urvalet görs av en redaktör, som bland annat värderar innehållet utifrån läsarnas behov och intressen. På varje sida i tidningen görs dessutom en liknande nyhetsvärdering: Ofta ligger de viktigaste nyheterna tidigt i tidningen, nyheterna i notiserna har värderats lägre och därför fått mindre utrymme och så vidare. Utan redaktörens arbete, med all text huller om buller, skulle det vara svårt att skaffa sig en överblick över tidningens innehåll. Och har man bråttom skulle den rent av bli oläsbar.
En tidning utan redaktörer skulle inte vara helt olikt internet utan sökmotorer och andra tjänster som syftar till att bringa ordning och reda i informationsmassan. Det var väldigt länge sedan det gick att på egen hand hålla koll på allt som publiceras på nätet. Som nätanvändare behöver du skaffa dig redaktörer som hjälper dig att hitta det du är intresserad av. De här redaktörerna kan vara andra människor, men allt fler företag utvecklar tjänster och andra automatiska lösningar som på olika sätt försöker att välja ut artiklar som förhoppningsvis intresserar dig. Kanske har du stött på det engelska uttrycket content curation. Det handlar om just det här, att företag eller individer agerar som redaktörer på nätet.
Många av oss har redan ett stort antal redaktörer till vår hjälp och har dessutom själva tagit den rollen gentemot andra utan att kanske tänka på det i de termerna. Rapporten Svenskarna och Internet 2013 från .SE visade att 66 procent av svenska nätanvändare är aktiva på Facebook. Nästan varannan kollar vännernas uppdatering minst en gång om dagen.
Och bland alla statusuppdateringar om det vad som händer i livet finns också många länkar till andra sidor på webben. Vi läser något som är intressant, relevant, roligt eller upprörande och bestämmer oss för att tipsa våra vänner om det.
Mänskligt och automatiskt redaktörskap #
Det mänskliga redaktörskapet är det som äger rum på Facebook, Twitter och LinkedIn, plattformar där vi ofta delar länkar med varandra, men också på bloggar och i tips som skickas via e-post eller på andra sätt till en eller flera utvalda personer.
Vännerna på Facebook väljs ofta utifrån personliga relationer snarare än personernas intressen. Det betyder inte att de också kan tipsa om intressanta saker i sina uppdateringar, men den som vill hitta ämnesrelaterade länkar och diskussioner på Facebook bör också rikta blickarna mot Facebooks grupper. Där går att hitta forum för de flesta tänkbara ämnen, och i dem finns ofta både diskussioner och länkar vidare ut på webben.
På Twitter, där relationerna inte måste vara ömsesidiga som på Facebook, är det ännu enklare att hitta redaktörer som postar relevanta länkar. Hittar du duktiga bloggare fungerar de också ofta som redaktörer genom att länka till artiklar, undersökningar och andra blogginlägg.
Dessutom har en helt ny affärsnisch uppstått där företag bygger appar för telefoner och pekplattor som fylls med länkar och nyhetssammanfattningar skrivna av redaktörer.
Men att anställa mänskliga redaktörer är inte det enda teknikföretagen gör. De sätter också datorer att lösa redaktörens uppgift. Med hjälp av datainsamling och algoritmer försöker de räkna sig fram till vad de enskilda användarna är intresserade av och visa "rätt" innehåll för dem. Genom att logga vad användaren läser, delar vidare och markerar att hen gillar eller inte gillar lär sig appen successivt mer om individens intressen och kan därmed anpassa urvalet efter den kunskapen.
Och så finns det kombinationslösningar, som använder mänskligt urval som grund och sedan skapar exempelvis topplistor över det som flest användare för tillfället läser.
Det här är ett i en serie av blogginlägg som handlar om arbetet med en uppdaterad version av Internetguiden Flöden, kvitter och statusuppdateringar – om omvärldsbevakning på nätet. Du kan läsa mer här.