[et_pb_section fullwidth=”on” background_color=”#000000″ inner_shadow=”off” parallax=”off”][et_pb_fullwidth_header admin_label=”Fullwidth Header” title=”Omvärldsbevakning för reportrar” background_layout=”dark” text_orientation=”center” /][/et_pb_section][et_pb_section][et_pb_row][et_pb_column type=”1_4″][et_pb_text admin_label=”Text” background_layout=”light” text_orientation=”left” /][/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″][et_pb_text admin_label=”Text” background_layout=”light” text_orientation=”left”]
Det här sidan innehåller en kortfattad sammanfattning av min föreläsning om omvärldsbevakning på nätet som jag ger för nyblivna studenter på JMG. Här finns också länkar till de tjänster och program som jag tipsar om.
Håll till godo!
(Och om du som hamnat här inte är en av studenterna på JMG men tycker att innehållet verkar intressant, ta gärna kontakt med mig för att boka en föreläsning.)
Det här är omvärldsbevakning
För att hitta information på internet är vi vana att använda sökmotorer som Google. Men att söka är inte att ägna sig åt omvärldsbevakning, åtminstone inte i den bemärkelsen som det här handlar om.
Att söka är att utföra en aktiv handling, att hitta ett svar på en avgränsad fråga.
Att omvärldsbevaka är en ständigt pågående aktivitet, som helst ska utföras med så stor grad av automation som möjligt. Det du är intresserad av ska komma till dig utan att du gör något.
Det är den första av grundförutsättningarna för mina tips här.
Den andra är att det finns tre olika “snitt” du kan använda i din omvärldsbevakning:
- Det kan vara en känd källa som du vill hålla koll på (till exempel en myndighets pressmeddelanden, vad en insatt bloggare skriver eller vad en nischad branschtidning rapporterar)
- Det kan vara ett känt ämne (du vill hålla koll på saker som rör grundskolan i Göteborg, till exempel)
- Det kan vara en viss plats som är av intresse (där ett exempel kan vara uppdateringar på Twitter och Instagram från en demonstration)
Och slutligen den tredje: Se till att skaffa rutiner för hur du ska hantera allt intressant som du dyker på. Du kommer inte hinna läsa varje text i samma ögonblick som du ser den lockande rubriken.
RSS
RSS är en teknik som gör att du slipper surfar runt till alla webbplatser och bloggar som du vill hålla koll på. Istället samlas alla nya rubriker från dem på ett och samma ställe: I din RSS-läsare.
RSS därför är ett bra nav i din omvärldsbevakning. Tekniken har många år på nacken, och kan jämföras med en brevlåda och tidningsprenumerationer. För att kunna skaffa en prenumeration behöver du en RSS-läsare, en brevlåda. Och för att ha något ska hamna i den behöver du skaffa en prenumeration, lägga till ett RSS-flöde.
Det finns många RSS-läsare att välja bland. En del är nätbaserad och går att komma åt från din webbläsare. Andra körs som ett program i din dator eller mobiltelefon. Och så finns det kombinationer av de två.
En tjänst som är bra att börja med är Feedly. Och det av flera anledningar. Feedly finns i ett gratisutförande, som innehåller de grundläggande funktioner du behöver för att komma igång. Det är lätt att lägga till nya prenumerationer i Feedly. Och det finns många program för både mobiltelefon och dator som går att koppla till Feedly. Därmed blir det möjligt att slänga ett snabbt öga på ditt personliga nyhetsflöde var du än befinner dig.
Ett annat alternativ är Feedwrangler. Till skillnad från Feedly finns ingen gratisversion av Feedwrangler. Inte heller är Feedwrangler lika grafiskt slipad som Feedly. Men en funktion gör ändå Feedwrangler till en riktigt intressant RSS-läsare: Möjligheten att skapa stående sökningar i ett RSS-flöde.
Tänk att du är kommunreporter i Uddevalla. Du vill hålla koll på pressmeddelanden från regering och riksdag och många av landets myndigheter. Men du är egentligen bara intresserad av sånt som handlar om just Uddevalla. Lägger du till RSS-flöden i din RSS-läsare kommer du behöva plöja dig igenom massor av rubriker som inte handlar om sånt som du vill lägga tid på.
Men med Feedwranglers sökfunktion slipper du det: Du skapar vad som kallas för en Smart Stream och ställer in att den bara ska innehålla artiklar där Uddevalla nämns.
Det sista RSS-tipset är Ifttt. Med Ifttt är det möjligt att koppla ihop olika tjänster på nätet. Bland annat går det att ordna så att du får ett mejl varje gång ett viktigt flöde innehåller ett nytt inlägg. Eftersom de flesta har bättre koll på inkorgen än RSS-läsaren är det ett sätt att minska risken för att du missar det som är särskilt viktigt.
Google Alerts
Google har en bevakningstjänst som heter Google Alerts. Den är ett sätt att skapa stående sökningar på nätet. Hittar Google ett ny sida som innehåller de sökord du matat in kan du få antingen ett mejl eller så kan Alerts skicka ut en uppdatering i ett RSS-flöde till din RSS-läsare. Google Alerts gör det därmed i någon mening möjligt att söka i framtiden.
Som reporter är Facebook ett användbart arbetsverktyg. Ett sätt är att använda sökfunktionen Graph Search för att leta efter intervjupersoner. Eftersom Facebook har koll på relationerna mellan sajtens användare är det till exempel möjligt att göra en sökning som “My friends of friends who work at Volvo Cars”. Letar du efter en intervjuperson på en viss plats är det kanske enklare att få kontakt via en vän som kan introducera dig.
Grupperna är också ett bra verktyg. De är diskussionsforum med olika ämnesinriktning. Genom att hitta grupper som handlar om dina bevakningsområden går det också att hitta både artikeluppslag och personer att intervjua.
Nyttan av Twitter är helt beroende av vilka konton du följer. Leta upp politiker, organisationer, personer som jobbar på företag du bevakar och så vidare. Följ, läs vad de skriver om, ställ frågor.
På Twitter finns möjligheten att göra geografiska sökningar och därmed leta efter Twitter-inlägg som skickats från en viss plats. Till glädje för den reporter som exempelvis bevakar en demonstration. För att hitta longitud och latitude till platsen du vill bevaka finns det många olika tjänter, till exempel iTouchmap.
Många använder Twitter för att tipsa om intressanta länkar och de populäraste tipsen kan du fånga upp även om du inte har tid att kolla på Twitter dagligen. Nuzzel är en app och webbtjänst som håller koll på de länkar som dem du följer delar på Twitter och skickar ett meddelande om många av dem tipsar om samma.
Om du följer Twitters specialkonto Magicrecs får du kontinuerligt tips på nya konton att följa och blir uppmärksammad på populära tweets.
Även Instagram kan vara en källa för dig som reporter. Följ konton som är relevanta för dina arbetsuppgifter och använd tjänster som Platsogram eller appar som Pixifly för att hitta bilder från en viss plats.
Forskningsnyheter
Använd Expertsvar för att prenumerera på nyheter från svenska universitet och högskolor och för att snabbt hitta experter att intervjua.
Appar som redaktörer
Det finns också en växande flora nya appar som samlar in nyheter från hela webben och fungerar som ett slags redaktörer till hela nätets utbud. Ett exempel är Zite som loggar vilka artiklar du läser och successivt lär sig vad du är intresserad av. Circa har redaktörer som skriver sammanfattningar av de största och viktigaste nyheterna i olika ämnen och gör det möjligt att prenumerera på nyhetshändelser, vilket innebär att man får fortsatta uppdateringar när något nytt händer i ämnet. Omni är en svensk variant av Circa.
Spara det som verkar intressant
Sannolikheten är stor att det via RSS, Twitter och andra inflöden kommer mer intressant läsning än vad du har tid att läsa med en gång. Bokmärken i webbläsaren, mail med länkar som du skickar till dig själv eller en pappersutskrift är tre sätt att spara det som verkar värt att läsa.
Men Instapaper och Pocket är två bättre alternativ. De fungerar som ett slags virtuella skrivare i molnet: Med ett klick sparar du en artikel till Instapaper eller Pocket och sen har du en lång läslista tillgänglig i respektive tjänsts app när du har tid att läsa.
Läs mer
För mer tips och fler detaljer, läs min Internetetguide Häng med i informationsflödet som finns som gratis pdf med tillhörande XL-material hos .SE.
[/et_pb_text][/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]