• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll

Anders Thoresson

  • Hem
  • Föreläsningar
  • Blogg
  • Effektivt
  • Digitalsamtal
  • Om
  • Show Search
Hide Search

Wordpress

”En bok för dem som vill lära sig göra egna teman till WordPress”

Publicerad 18 januari, 2011

Thord Daniel Hedengren
Thord Daniel Hedengren
Thord Daniel Hedengren pratar WordPress på WPnight våren 2010. Foto:

För ett år sedan gav Thord Daniel Hedengren ut sin första bok om WordPress-utveckling, Smashing WordPress: Beyond the Blog. I den visade han att WordPress är mycket mer än en bloggmotor.

I nya Smashing WordPress Themes: Making WordPress Beautiful, ute den 15 februari, tar han nästa steg och lär användarna att bygga egna teman.

Hur skiljer sig Smashing WordPress Themes: Making WordPress Beautiful från Smashing WordPress: Beyond the Blog?

– Smashing WordPress: Beyond the Blog är en betydligt mer konceptuell bok än vad Smashing WordPress Themes är. Beyond the Blog skrevs när det fortfarande var lite galet att använda WordPress till udda saker, så är inte direkt fallet längre – idag är det världens största CMS och det är klart att det görs helt fantastiska saker då. Med Smashing WordPress Themes är det mer rakt på sak, så här gör du teman och så här gör du dem bra.

Beyond the Blog kan man åtminstone ha viss glädje av utan att kunna särskilt mycket php, och med tämligen grunda kunskaper i html/css. Det låter som om förkunskapskraven är högre för Themes?

– Det är ungefär samma på den fronten, Smashing WordPress Themes erbjuder fler exempel på teman och hur man kan använda dem så på det viset blir det lättare om det är just teman man är intresserad av. Smashing WordPress: Beyond the Blog är däremot lite mer konceptuell, även om jag förstås smugit in det i Themes med, och det är väl kanske mer eller mindre lätt att ta till sig, beroende på vad man är ute efter. Vill man lära sig göra teman till WordPress och göra dem bra så ska man köpa Smashing WordPress Themes, helt enkelt.

När tycker du att det är lämpligt att gå från att modifiera befintliga teman till att bygga eget?

– När man behöver det. Ska du verkligen lära dig så ska du bygga eget, och ska du göra många sajter ska du bygga upp ett grundtema som passar dig, alternativt hitta ett som någon annan har gjort. Modifiering av teman blir ofta oväntat mycket arbete, så ibland är det helt enkelt ett bättre val att bygga från grunden.

Argumenterar du i boken för att man ska börja helt från scratch, eller är exempelvis Justin Tadlocks Hybrid Core en bra startpunkt?

– Just Hybrid Core vill jag inte uttala mig om, men det är absolut en bra idé att utgå från någon annans arbete om man kan. Varför uppfinna hjulet igen? Däremot ska man vara lite försiktig med vad man väljer, många av dessa så kallade theme frameworks är inte direkt bländade smart skriven kod, och ibland betyder det att du får anpassa en väldig massa för att du ska lyckas bygga det du vill ha.

– Vi kan väl säga så här: Grattis om du hittar ett tema som du kan utgå från och som passar det du ska bygga, men i samma ögonblick som du börjar krångla för att få det som du vill så är det dags att bryta sig loss och ta fram en grund som passar dina behov. Universella lösningar är ofta halvdana.

Har du tips på något bra framework för den som inte vill uppfinna sitt eget hjul?

– Det beror så mycket på vad man vill göra. Nybörjare bör ta en titt på Twenty Ten, den nya standardtemat för WordPress, som har en hel del smarta lösningar. Vill man ha något lite renare så puffar jag förstås för mitt egna Notes Blog-tema vilket är lätt att bygga på.

Hur fick du uppdraget att skriva den första boken?

– Allt bra som hänt mig de senaste fem åren har börjat med en bloggpost, så även det här. Jag skrev en post om att WordPress borde användas som CMS, det här var åtskilliga år sedan, men den levde länge och plockades upp av bland annat Matt Mullenweg, grundaren av WordPress. Bland de som såg den var förlaget Wiley, som ville ge ut böcker om WordPress. De hörde av sig, bad om en disposition, sedan förhandlade vi lite och vips låg det ett kontrakt med guldtråd på hallmattan.

Hur reagerade du när du fick frågan?

– Med skepsis, faktiskt. Det var inte första förfrågan jag fått om att skriva böcker kring WordPress, men tidigare hade det mest rört sig om e-böcker eller mindre förlag. Jag hade ganska höga krav på förskott och sådär, och kände mig inte helt säker på om jag ville skriva en bok på engelska.

Hur har du skaffat dig kunskaperna som krävs för att skriva böckerna?

– Jag tror stenhårt på learning by doing, i alla fall om man är lite smågalen och inte kan låta bli att rulla ut ett nytt projekt eller tre i kvartalet. När jag började med WordPress var dokumentationen ett skämt, Google räddningen, och kodstandarden väldigt varierande. Eftersom jag drivit webbplatser löpande sedan dess, oftast på WordPress, så blev det naturligt att lära mig mer för att göra nya kul saker. För min del har det inte riktigt fungerat att vänta på att någon ska skriva en bok, jag vill göra de där sakerna som det inte är meningen att man ska göra, som ingen tänkt på än.

Men det finns massor av dokumentation och tutorials på webben. Varför behövs det böcker?

– Dokumentationen i all ära, men det är inte direkt det mest pedagogiska verktyget man kan tänka sig när man ska lära sig något. Tutorials å sin sida är den raka motsatsen, men de är ofta ganska ytliga, en snabb fix i ett ämne. Böcker har fördelen att kunna börja från början, att gå på djupet och ägna tid och utrymmet till diskussion om varför man gör si eller så. Av mina läsarmejl att döma så gick det fram i Beyond the Blog. Läsarna har kommit på helt nya saker de kan och vill göra med WordPress, tack vare att det inte bara är exempel och steg för steg-självhjälp utan även bakgrund och resonemang. Det är helt enkelt betydligt lättare att få läsaren att tänka vidare om man har utrymme nog att ge hela bakgrunden och tillåta sig resonera fritt utifrån den.

Du försörjer dig som skribent i olika sammanhang, men tar också konsultuppdrag för WordPress. Hur är efterfrågan på WordPress-kunnande?

– Stor skulle jag vilja påstå, det finns väldigt gott om uppdrag och det var länge sedan det gick någon nöd på mig vad gäller WordPress-konsultande. Det var också därför som vi bestämde oss för att starta byrån Odd Alice som förvisso gör annat också, men fokuserar på WordPress av naturliga skäl.

Om man känner sig redo att ta sina första mindre uppdrag, har du några tips om var man hittar dem?

– Vill man jobba internationellt finns det gott om jobbforum och liknande, men innan man har gjort sig ett namn får man acceptera dåligt betalt. Annars är småföretag och föreningar en bra start, de behöver dessutom vanligtvis lite enklare sidor. Och som alltid: Twitter och Facebook är en bra grund till kontakter som leder till jobb.

– Är man redan insyltad i webbmakerivärlden så söker många webbyråer så gott som alltid frilansare som kan WordPress. Efterfrågan är stor, som sagt var.

Vad önskar du dig av WordPress fortsatta utveckling?

– Jag tycker att man gör mycket rätt just nu, med en tydligare CMS-inriktning utan att förstöra eller ta bort det enkla och användarvänliga med systemet. Det finns dock mycket kvar att göra där för att tilltala traditionalisterna på CMS-fronten, att ett system som WordPress inte har snygga och lättanvända sidträd är exempelvis ett skämt. Men som sagt, man går redan åt det här hållet, och en hel del av problemen är redan lösta med tillägg, så det är snarare önskemål än kritik.

En månad med WordPress – användarnas betydelse

Publicerad 10 september, 2010

För lite drygt en månad sedan var det nylansering här på min webbplats. Lite finjusteringar i utseendet, men den stora skillnaden var att jag bytte publiceringsverktyg. Från Symphony till WordPress.

När jag byggde första versionen av min frilansfirmas webbplats var det efter stor beslutsvånda jag landade hos Symphony. När jag för tre år sedan började bygga gjorde jag ett försök med WordPress. Men då lyckades jag inte få till alla funktioner jag ville ha. Istället blev det Symphony, som är ett fantastiskt flexibelt publiceringsverktyg. Det krävdes att jag lärde mig XSLT, men det var det värt. Den underliggande arkitekturen gör det möjligt att bygga precis den webbplats man behöver. Den absolut största fördelen jämfört med WordPress är att Symphony låter mig definiera exakt vilka typer av fält webbplatsens olika avdelningar ska ha. I mitt artikelarkiv innebar det bland annat rubrik, nedryckare, ingress, brödtext, men också fält för vilken tidning artikeln är publicerad i, en länk till tidningens webbplats om artikeln finns där och ytterligare några bitar.

När WordPress tog klivet till 3.0 kom stöd för Custom Post Types, vilket är ett steg åt samma håll. Men fortfarande tycker jag att Symphonys flexibilitet är överlägsen.

Det var knappt 200 ord som beskriver fördelar med Symphony och lite klagomål över att WordPress inte är lika flexibelt. Så vad fick mig att trots detta lämna Symphony och byta till WordPress? Med ett ord: Användarna.

Jag ville som så många andra skapa automatiska blogginlägg av mina anteckningar i Google Reader, de som blir mina dagliga webbtips-poster här i bloggen. Men till Symphony fanns ingen färdig lösning och den jag hackade ihop på egen hand fungerade aldrig som jag ville, kunskaperna i PHP räckte inte hela vägen fram. När det dessutom visade sig vara väldigt komplicerat att få Disqus att trivas med Symphony, då bestämde jag mig i våras för att ta en ny titt på WordPress. Den här gången var det inga problem att bygga webbplatsen så som jag ville ha den, och därmed fattade beslutet sig själv.

WordPress är i grundutförande ett väldigt bra publiceringsverktyg, men det är det stora utbudet av plugins och teman som gör det så enkelt att jobba med. Vid sidan av Postalicioius, för mina dagliga webbtips, och integrationen med Disqus, ett exempel till: Att hitta en tema som såg ut som jag ville visade sig svårt, men i ThemeHybrid hittade jag ett stabilt framework som tack vare ett helt avskalat undertema var väldigt enkelt att bygga vidare på.

Det är inte första gången användarna som bidrar till att göra en produkt bättre blir det som fäller avgörandet. Ett annat exempel är Opera, som länge var min webbläsare. Men numera startar jag bara Opera när jag sitter på ett trögt wlan eller uppkopplad via mitt mobila bredband för att då dra nytta av den smarta turbo-funktionen. Istället använder jag nu Googles Chrome som min standardläsare. Men det är inte för att Chrome i sig är så mycket bättre. Det beror istället på Feedly, som presenterar mina prenumerationer i Google Reader på ett smartare sätt, A Bit Better RTM som gör att göra-listorna hos Remember The Milk användbara och för att det är lätt att spara webbsidor i Devonthink.

För ett år sedan skrev jag artikeln Så öppnas nätet för nya häftiga tjänster i Ny Teknik. De två första meningarna i ingressen lyder ”Ensam är svag på nätet. Vägen till succé bygger i dag på öppenhet — webbtjänster blir starkare när andra bygger på med egna finesser.” Det var sant då, och är det i ännu högre grad idag.

Vinnare är inte längre nödvändigtvis den bästa produkten. Vinnare är den som lyckas locka de bästa användarna.

Dags att bygga din egen community

Publicerad 9 februari, 2009

”Det ska bli spännande att se vad som händer när murarna rivs. När det sociala nätverken kan börja dela information med varandra.”

Så sa Matt Mullenweg när jag intervjuade honom förra våren.

Som grundare till det populära bloggverktyget WordPress har han varit med och gjort verklighet av ett av nätets grundlöften: Möjligheten för vem som helst att uttrycka sin åsikt.

I år är det tänkt att WordPress ska vara med och lägga grunden för en ny revolution. Med avknoppningen Buddypress (som egentligen är ett uppköp av ett enmansprojekt) ska vem som helst kunna bygga ett socialt nätverk, ett Facebook i miniatyr. För sina vänner, för sin stad eller för alla som är intresserade av [välj ämne här].

Med tjänster som Ning är det redan möjligt att på några minuter starta ett eget nisch-nätverk. Med Buddypress blir det mer komplicerat, men belöningen kommer i bättre kontroll över det innehåll man är med och skapar. Både vad det gäller vilka som kommer åt det, men också hur det används.

Men Matt Mullenweg sa också en annan sak: ”Vi planerar att stödja de standarder som är mest öppna och bäst för användarna.”

Idag finns ingen möjlighet att skicka meddelanden mellan Facebook och Myspace. Använder några av dina vänner Jaiku för att mikroblogga, medan andra valt Twitter? Sannolikheten att du skaffar användarkonton på fler än en tjänst är i det närmaste hundraprocentig, åtminstone om du fastnar i mikrobloggandet.

På ReadWriteWeb finns en film som visar hur saker och ting skulle kunna fungera istället. Med öppna standarder för hur byggstenarna i ett socialt nätverk (den personliga profilen, meddelanden, aktivitetsströmmar och så vidare) ska se ut och fungera blir det inte längre inlåsta. Och med det behöver man som användare inte längre ha flera konton. Det räcker med ett, och via det kan du kommunicera med alla vänner, oavsett var de valt att skapa sitt.

DiSo och NoseRub är två projekt som strävar åt det hållet. Och Buddypress är alltså enligt Mullenweg ett tredje. Än verkar man inte kommit så långt när det gäller möjligheterna att få en Buddypress-sajt att fungera i ett större sammanhang. Men beta två är klar att ladda ner.

Det tänker jag göra. På pappret ser den perfekt ut som teknisk lösning för ett önskemål som kom från några vänner i höstas. Jag återkommer med mina erfarenheter.

« Föregående sida

Copyright © 2022 · Monochrome Pro på Genesis Framework · WordPress · Logga in