Anders Thoresson

program

Vad jag använder: Textexpander

Publicerad

Många små steg kan göra stor skillnad. Och ibland är det faktiskt möjligt att kvantifiera exakt hur stor den skillnaden är.

Under 2015 sparade jag ungefär en arbetsdag på att använda ett program som heter Textexpander1.

Textexpander låter mig skapa makron, genvägar, för text som jag ofta skriver. Istället för att skriva internet of things skriver jag numera bara iiot. Fyra tecken istället för arton. Verkligen en liten seger. Men med tanke på hur ofta jag skriver internet of things växer antalet sparade tangentbordstryckningar rätt snabbt.

Jag har liknande förkortningar för mitt personnummer (som fungerar som användarnamn på flera tjänster jag använder), min e-postsignatur, för “artikelskelett”, mitt momsnummer, mitt fullständiga namn och för formuleringar jag ofta använder när jag skickar ut intervjuförfrågningar (“Hej! Jag är frilansjournalist och vill gärna göra en intervju med dig. Jag har precis på börjat research för en artikel om X.”)

En av de fina finesserna i Textexpander är att jag kan låta X i det sista exemplet vara en så kallad variabel. När jag skriver mmail för att starta ett nytt mail dyker det upp en ruta på skärmen som frågar “Vad handlar artikeln om?”. Jag svarar “bitcoin och blockkedjan” och texten som hamnar i mailutkastet blir Hej! Jag är frilansjournalist och vill gärna göra en intervju med dig. Jag har precis på börjat research för en artikel om bitcoin och blockkedjan.

Men det går också att använda Textexpander för att undvika upprepningar i de texter jag skriver.

Som du kanske lagt märke till inleds flera av förkortningarna med att den inledande bokstaven används två gånger. Andra, som jag inte har med som exempel här, inleds med ett x. Det finns en enkel förklaring till det. Hade förkortningen för e-postinledningen varit mail hade jag inte kunnat skriva mail i en text utan att de fyra bokstäverna hade bytts ut mot Hej! Jag är frilansjournalist och så vidare. Genom att dubblera första bokstaven så kommer jag runt det problemet.

Det här är ett inlägg i årets upplaga av #blogg100. Utmaningen handlar om att skriva ett blogginlägg varje dag under 100 dagar i sträck, med start den första mars. Jag är med för första gången och har bestämt mig för att skriva 100 inlägg som hjälper dig att använda din dator på ett smartare sätt, för att bli mindre stressad och mer effektiv.

För att inte missa något av det jag skriver kan du prenumerera på mejllistan här nedan. Eller lägga till min webbplats i din RSS-läsare.

Länkar till alla mina tips hittar du här.

[et_bloom_inline optin_id=optin_9]

  1. Till Windows finns ett liknande program som heter Phraseexpress. ↩

En virtuell broms som manar till eftertanke när jag upprepar mig

Publicerad

Språkliga tics är inte ovanligt. Att ha ord eller uttryck som man använder för ofta. För den som lyssnar eller läser kan det blir en jobbig upprepning eller i värsta fall en distraktion som stjäl uppmärksamheten från det faktiska innehållet.

Att bli av med de språkliga tics man använder när man pratar kan vara svårt. Att bli av med dem man använder när man skriver är enklare.

Förhoppningsvis upptäcker man upprepningarna när man läser igenom sin egen text. Om man nu läser igenom texten innan den publiceras.

Men inte ens om man läser igenom texten själv är det säkert att man reagerar på upprepningarna. I veckan gjorde en av mina redaktörer mig uppmärksam på att jag använder formuleringen “handlar om” alldeles för ofta.

Den aktuella texten var 3000 tecken lång och jag hade läst igenom den ett par gånger innan mejlet gick iväg.

Inte tillräckligt många genomläsningar för att hitta – men tillräckligt många tecken för att få plats med – fem “handlar om”.

Tekniken till undsättning!

Liknande språkliga tics har jag tidigare jobbat bort med hjälp av Textexpander, ett program som låter mig skapa makron i datorn. Windowsanvändare kan istället titta närmare på Phraseexpress. Man kan säga att ett makro är en genväg. Istället för att skriva min signatur i e-post skriver jag istället xsig. Fyra tecken istället för de dryga 200 som signaturen faktiskt innehåller.

Oftast är det så Textexpander används, för att slippa skriva text. Men grundfunktionen, att automatiskt byta ut en viss teckenkombination mot en annan, går också att använda som ett automatisk broms som manar till eftertanke.

Varje gång jag skriver handlar om ersätts de två orden med HANDLAR OM!?. Som en fråga till mig själv.

“Vill jag verkligen skriva “handlar om” eller går det att formulera meningen på ett annat sätt?”

Efter att en vänlig läsare räknat antalet ”man” i den här texten har jag numera en varning även för det ordet! Jag var redan innan medveten om att jag nog använder det lite för ofta. Men det här var extremt. Tack för påpekandet!

Det här är ett inlägg i årets upplaga av #blogg100. Utmaningen handlar om att skriva ett blogginlägg varje dag under 100 dagar i sträck, med start den första mars. Jag är med för första gången och har bestämt mig för att skriva 100 inlägg som hjälper dig att använda din dator på ett smartare sätt, för att bli mindre stressad och mer effektiv.

För att inte missa något av det jag skriver kan du prenumerera på mejllistan här nedan. Eller lägga till min webbplats i din RSS-läsare.

Länkar till alla mina tips hittar du här.

[et_bloom_inline optin_id=optin_9]

Vad jag använder: GoodReader

Publicerad

En inte försumbar del av min arbetstid ägnas åt att läsa pdf-dokument. Ofta handlar det om vetenskapliga artiklar som en del av researchen inför artiklar jag ska skriva. Andra gånger handlar det om färdiglayoutade sidor med mina texter som ska läsas igenom innan de går i tryck.

Det var länge sedan jag skrev ut de här dokumenten på papper. Istället flyttar jag över dem till min iPad och läser dem där.

Pdf-appar för iOS finns det många. Jag har fastnat för en som heter GoodReader. Den har, precis som många av alternativen, de viktigaste funktionerna jag behöver:

  • Motsvarigheten till en gul överstrykningspenna. Den använder jag i första hand för att markera intressanta delar när jag gör research.
  • Motsvarigheten till en röd kulspetspenna som låter mig stryka över ord eller markera var ord ska läggas till. Till markeringarna går det att koppla små anteckningar. Det här använder jag när jag läser korrektur, för att återkoppla till mina redaktörer.
  • En uppsättning färgpennor som gör att jag kan rita och skriva lite hur som helst på sidorna. Användbart både i research och korrekturläsning.

Den stora skillnaden jämfört med att läsa på papper är att arbetet bara behöver göras en gång, tack vare att jag jobbar i ett digitalt dokument som jag antingen sparar för min egen referens eller skickar till min redaktör.

Och för er som precis som jag ägnar mycket tid åt att läsa pdf-dokument i researchsyfte kan Hightlights ta vid när läsningen i GoodRead är avklarad.

Det här är ett inlägg i årets upplaga av #blogg100. Utmaningen handlar om att skriva ett blogginlägg varje dag under 100 dagar i sträck, med start den första mars. Jag är med för första gången och har bestämt mig för att skriva 100 inlägg som hjälper dig att använda din dator på ett smartare sätt, för att bli mindre stressad och mer effektiv.

För att inte missa något av det jag skriver kan du prenumerera på mejllistan här nedan. Eller lägga till min webbplats i din RSS-läsare.

Länkar till alla mina tips hittar du här.

[et_bloom_inline optin_id=optin_9]

Vad jag använder: Ulysses

Publicerad

Alla artiklar, böcker, blogginlägg och föreläsningsutkast jag skriver, skriver jag i Ulysses. Det är, utan tvekan, det bästa ordbehandlingsprogram jag använt på en dator (och numera även på min pekplatta och telefon) någonsin.

Fokus på textens innehåll, inte dess utseende…

En viktig del i det omdömet är att Ulysses verkligen är ett ordbehandlingsprogram. Här finns inga funktioner för att ändra typsnitt, färger, radavstånd. Det är orden och inget annat som är i fokus. Men eftersom Ulysses har stöd för Markdown kan jag ändå strukturera texterna jag skriver, med rubriker, punktlistor och fotnoter. Det innebär också att användargränssnittet är väldigt avskalat, och att maximal skärmyta faktiskt kan ges åt texten, inte åt menyrader i programmet.

För den som just börjat lära sig Markdown finns en kort påminnelse om hur man skapar rubriker, punktlistor och fotnoter bara en tangenttryckning bort.

…men ändå med ett valfri skrivmiljö

Vad som däremot går att anpassa rent visuellt är hur programmet Ulysses ser ut. Men det blir ett beslut som fattas en gång. På programmets webbplats finns många alternativ och jag hittade snart ett som passar bra för mig.

Alla texter överallt

Ulysses har funnits i många år, men nylanserades för några år sedan. Först till Mac, sedan till iPad och slutligen till iPhone. Med koppling till iCloud innebär det här att jag har alla mina texter tillgängliga var jag än är. Fantastiskt, eftersom det är mer än en gång som den perfekta startmeningen till en artikel dykt upp i kön på Ica. Nu behöver jag inte längre kladda ner den på baksidan av kvittot utan kan istället skriva den på rätt ställe med en gång.

Det innebär också att jag kan stolpa upp ett första utkast till ett blogginlägg medan jag sitter på tåget och skriva klart när jag sitter framför datorn.

Imponerande är att iOS-versionen i stort sett är identisk med Mac-versionen när det gäller funktioner. Det innebär att det enda som skiljer de tre prylarna åt är skärmstorleken, i övrigt jobbar jag lika bra med vilken av dem som helst. När jag har koncentrationsproblem innebär det ofta att jag sätter mig med min iPad, kopplad till ett trådlöst tangenbord. Skrivupplevelsen skiljer sig då inte alls från min dator, men däremot blir den mer begränsade multitaskingen i iOS i det läget en fördel.

Ordning och reda

Alla texter ligger i en mapptruktur som påminner om den på datorns hårddisk. Det innebär att det är upp till användaren att sortera och organisera efter behov. Hos mig har det blivit separata mappar för alla mina uppdragsgivare och ytterligare några för mina egna skrivprojekt. I varje mapp ligger sedan texterna jag jobbar på, ibland i ytterligare undermappar.

En bra sökfunktion och möjligheter att märka upp texter med taggar förbättrar möjligheterna till ordning och reda ytterligare.

Idéer på språng

Många idéer, inte minst till blogginlägg, får jag när jag kollar Twitter eller min RSS-läsare. Och det gör jag ofta från min iPad eller iPhone. Med den nya iOS-versionen av Ulysses går det snabbt att spara idén, med en länk till källan: Klicka på ikonen för att dela, välj Ulysses, skriv lite kompletterande text om det behövs och spara sen i rätt mapp direkt i programmet. Snabbare och enklare blir det inte att samla på sig idéer.

Långa texter är ett pussel

När man skriver riktigt långt är det inte alltid man har den slutliga strukturen klar för sig när man startar. För mig är det ofta så att jag vet vilka delar som ska vara med, men inte nödvändigtvis i vilken ordning.

I Ulysses kan de olika delarna finns på egna “blad” som sedan kan flyttas runt allt eftersom rätt struktur växer fram. Betydligt enklare än att klippa ut och klistra in.

Användbar är också funktionen som visar vilka rubriker som finns i en text och snabbt låter mig hoppa mellan de olika delarna.

Tydliga koll på textens längd

Nästan allt jag skriver åt mina uppdragsgivare har ett mål, ett antal tecken som texten ska omfatta. I Ulysses kan jag ställa in hur många tecken det handlar om och sen få en visuell indikation på hur jag ligger till.

Bra är också möjligheten att markera en del av en text och se hur lång den är.

Om texten blir sämre ju mer du skriver

Ibland sätter man sig med en nästan färdig text, jobbar med den i någon timme bara för att inse att den blivit sämre. Ulysses erbjuder då en räddningsplanka: Inbyggda säkerhetskopior som gör det möjligt att hoppa bakåt i tiden. Backup timme för timme för de senaste dagarna, dagligen för senaste veckan, och sen en backup i veckan ett bra tag tillbaka i tiden.

Många olika exportmöjligheter

När texten är klar går den att exportera ur Ulysses på många olika sätt: Som rtf-dokument, som pdf, som html, som docx eller som e-boksformatet epub.

Och här kommer också det fina med Markdown: Det är inte bara filformatet som går att anpassa i efterhand, utan också det visuella utseendet. Återigen vänder vi blicken mot Ulysses webbplats och hittar ett stort utbud av olika utseenden på de färdiga dokumenten. Det här är en möjlighet som jag använder väldigt mycket eftersom den gör att jag enkelt kan anpassa format och utseende på den färdiga texten till uppdragsgivarens behov.

Det här är ett inlägg i årets upplaga av #blogg100. Utmaningen handlar om att skriva ett blogginlägg varje dag under 100 dagar i sträck, med start den första mars. Jag är med för första gången och har bestämt mig för att skriva 100 inlägg som hjälper dig att använda din dator på ett smartare sätt, för att bli mindre stressad och mer effektiv.

För att inte missa något av det jag skriver kan du prenumerera på mejllistan här nedan. Eller lägga till min webbplats i din RSS-läsare.

Länkar till alla mina tips hittar du här.

[et_bloom_inline optin_id=optin_9]

Editorial – kraftfull textredigerare för iPad

Publicerad

Reinventing iOS Automation: Editorial Review

"As a text editor with automation features for power users, Editorial is incredible."

Jag har bara hunnit titta på Editorial som en vanlig textredigerare än så länge. Och som sådan är den riktigt bra, inte minst möjligheten att använda Dropbox för lagring – och versionshantering. Gamla versioner av ett textdokument sparas alltid på Dropbox, det är en av molntjänstens funktioner. Editorial använder det på ett smart sätt, där man kan enkelt kan se vad man ändrat mellan två versioner.

Men som den här recensionen, låååånga recensioner visar, kan Editorial vara mer avancerad än så.