program

Alla artiklar, böcker, blogginlägg och föreläsningsutkast jag skriver, skriver jag i Ulysses. Det är, utan tvekan, det bästa ordbehandlingsprogram jag använt på en dator (och numera även på min pekplatta och telefon) någonsin.

Fokus på textens innehåll, inte dess utseende…

En viktig del i det omdömet är att Ulysses verkligen är ett ordbehandlingsprogram. Här finns inga funktioner för att ändra typsnitt, färger, radavstånd. Det är orden och inget annat som är i fokus. Men eftersom Ulysses har stöd för Markdown kan jag ändå strukturera texterna jag skriver, med rubriker, punktlistor och fotnoter. Det innebär också att användargränssnittet är väldigt avskalat, och att maximal skärmyta faktiskt kan ges åt texten, inte åt menyrader i programmet.

För den som just börjat lära sig Markdown finns en kort påminnelse om hur man skapar rubriker, punktlistor och fotnoter bara en tangenttryckning bort.

…men ändå med ett valfri skrivmiljö

Vad som däremot går att anpassa rent visuellt är hur programmet Ulysses ser ut. Men det blir ett beslut som fattas en gång. På programmets webbplats finns många alternativ och jag hittade snart ett som passar bra för mig.

Alla texter överallt

Ulysses har funnits i många år, men nylanserades för några år sedan. Först till Mac, sedan till iPad och slutligen till iPhone. Med koppling till iCloud innebär det här att jag har alla mina texter tillgängliga var jag än är. Fantastiskt, eftersom det är mer än en gång som den perfekta startmeningen till en artikel dykt upp i kön på Ica. Nu behöver jag inte längre kladda ner den på baksidan av kvittot utan kan istället skriva den på rätt ställe med en gång.

Det innebär också att jag kan stolpa upp ett första utkast till ett blogginlägg medan jag sitter på tåget och skriva klart när jag sitter framför datorn.

Imponerande är att iOS-versionen i stort sett är identisk med Mac-versionen när det gäller funktioner. Det innebär att det enda som skiljer de tre prylarna åt är skärmstorleken, i övrigt jobbar jag lika bra med vilken av dem som helst. När jag har koncentrationsproblem innebär det ofta att jag sätter mig med min iPad, kopplad till ett trådlöst tangenbord. Skrivupplevelsen skiljer sig då inte alls från min dator, men däremot blir den mer begränsade multitaskingen i iOS i det läget en fördel.

Ordning och reda

Alla texter ligger i en mapptruktur som påminner om den på datorns hårddisk. Det innebär att det är upp till användaren att sortera och organisera efter behov. Hos mig har det blivit separata mappar för alla mina uppdragsgivare och ytterligare några för mina egna skrivprojekt. I varje mapp ligger sedan texterna jag jobbar på, ibland i ytterligare undermappar.

En bra sökfunktion och möjligheter att märka upp texter med taggar förbättrar möjligheterna till ordning och reda ytterligare.

Idéer på språng

Många idéer, inte minst till blogginlägg, får jag när jag kollar Twitter eller min RSS-läsare. Och det gör jag ofta från min iPad eller iPhone. Med den nya iOS-versionen av Ulysses går det snabbt att spara idén, med en länk till källan: Klicka på ikonen för att dela, välj Ulysses, skriv lite kompletterande text om det behövs och spara sen i rätt mapp direkt i programmet. Snabbare och enklare blir det inte att samla på sig idéer.

Långa texter är ett pussel

När man skriver riktigt långt är det inte alltid man har den slutliga strukturen klar för sig när man startar. För mig är det ofta så att jag vet vilka delar som ska vara med, men inte nödvändigtvis i vilken ordning.

I Ulysses kan de olika delarna finns på egna “blad” som sedan kan flyttas runt allt eftersom rätt struktur växer fram. Betydligt enklare än att klippa ut och klistra in.

Användbar är också funktionen som visar vilka rubriker som finns i en text och snabbt låter mig hoppa mellan de olika delarna.

Tydliga koll på textens längd

Nästan allt jag skriver åt mina uppdragsgivare har ett mål, ett antal tecken som texten ska omfatta. I Ulysses kan jag ställa in hur många tecken det handlar om och sen få en visuell indikation på hur jag ligger till.

Bra är också möjligheten att markera en del av en text och se hur lång den är.

Om texten blir sämre ju mer du skriver

Ibland sätter man sig med en nästan färdig text, jobbar med den i någon timme bara för att inse att den blivit sämre. Ulysses erbjuder då en räddningsplanka: Inbyggda säkerhetskopior som gör det möjligt att hoppa bakåt i tiden. Backup timme för timme för de senaste dagarna, dagligen för senaste veckan, och sen en backup i veckan ett bra tag tillbaka i tiden.

Många olika exportmöjligheter

När texten är klar går den att exportera ur Ulysses på många olika sätt: Som rtf-dokument, som pdf, som html, som docx eller som e-boksformatet epub.

Och här kommer också det fina med Markdown: Det är inte bara filformatet som går att anpassa i efterhand, utan också det visuella utseendet. Återigen vänder vi blicken mot Ulysses webbplats och hittar ett stort utbud av olika utseenden på de färdiga dokumenten. Det här är en möjlighet som jag använder väldigt mycket eftersom den gör att jag enkelt kan anpassa format och utseende på den färdiga texten till uppdragsgivarens behov.

Det här är ett inlägg i årets upplaga av #blogg100. Utmaningen handlar om att skriva ett blogginlägg varje dag under 100 dagar i sträck, med start den första mars. Jag är med för första gången och har bestämt mig för att skriva 100 inlägg som hjälper dig att använda din dator på ett smartare sätt, för att bli mindre stressad och mer effektiv.

För att inte missa något av det jag skriver kan du prenumerera på mejllistan här nedan. Eller lägga till min webbplats i din RSS-läsare.

Länkar till alla mina tips hittar du här.

[et_bloom_inline optin_id=optin_9]