• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll

Anders Thoresson

  • Hem
  • Föreläsningar
  • Blogg
  • Effektivt
  • Digitalsamtal
  • Om
  • Show Search
Hide Search

kodsamhället

Några tankar om valresultat, filterbubblor och algoritmer

Publicerad 11 november, 2016

“Advertising on Facebook makes it easy to find the right people, capture their attention and get results.”

Det är Facebooks egna ord.

Med annonser på Facebook går det att marknadsföra varor och tjänster.

Men kanske också politik.

I ett av de senaste avsnitten av riskkapitalbolaget Andreesens Horowitz podcast är ämnet just likheter mellan att marknadsföra en vara eller en tjänst och att marknadsföra en politisk idé. Med i samtalet är en kille som heter Todd Cranney. Han har erfarenhet från flera valkampanjer i USA, bland annat Mitt Romneys presidentrace 2012.

Av den diskussionen att döma är likheterna mellan vara och politik stora, inte minst vad gäller verktygen som kan användas för marknadsföring.

I ljuset av det här är det inte helt lätt att köpa Mark Zuckerbergs påstående från igår, att det skulle vara en “galen tanke” att Facebook skulle kunna ha haft ett inflytande i det amerikanska presidentvalet.

Kan Facebook användas i marknadsföring eller inte?

Möjligen uppstår en förvirring i debatten just nu eftersom folk pratar om olika saker.

Facebook drivs av mängder av algoritmer, matematiska regler som bland annat fattar beslut om vem som får se vad och när. Det här är det som fått namnet filterbubblan.

Det diskussionen handlar om är de algoritmer som styr vad som dyker upp i nyhetsflödet, där inlägg från vänner blandas med inlägg från grupper och sidor man har gillat.

Men algoritmen som styr det urvalet är inte den enda.

Det finns också algoritmer som används för att styra annonser och sponsrade länkar på Facebook, så att de visas för den målgrupp som jag är intresserad av. Det här är givetvis också möjligheter som använts av både Trump och Clinton.

Zeynep Tufekci har har skrivit en intressant artikel om det här 2014, Engineering the Public: Big Data, Surveillance and Computational Politics. Den är värd att läsa, och orkar man inte hela så har jag sammanfattat den i ett blogginlägg.

Men jag tror också att Newsfeed-algoritmen är intressant och viktig att diskutera. Buzzfeed har bland annat skrivit om en liten ort i Makedonien där ett antal invånare specialiserat sig på att skriva fejkade pro-Trump-nyheter.

Det här är givetvis inte en helt enkel situation för Facebook att hantera. En utmaning är att det inte finns något objektivt rätt och fel när det gäller vad de ska välja ut i nyhetsflödet, åtminstone inte sett utifrån det faktiska innehållet. Algoritmer för självkörande bilar är ju lättare att bedöma: Om de leder till färre skadade och döda i trafiken, då gör de autonoma bilarna ett bra jobb. Om inte så är det tillbaka till ritbordet för ingenjörerna.
Men vilket val ska Facebook göra för att välja “rätt” när en statusuppdatering väljs ut istället för en annan?

Vad som är enklare för Facebook är att optimera algoritmerna på objektiva mätetal: Vad får många klick? Vad får många likes? Vilka länkar stannar användarna en längre stund på (en indikation på kvalitet) och från vilka återkommer de snabbare (inte lika bra)?

I Vox föreslås flera tänkbara lösningar, bland annat med mänskliga redaktörer i loopen:

“Facebook could choose a random sample of articles from popular online publications and send them to independent experts for a review of their depth and accuracy. If a publication’s articles generally receive high marks, then other articles from the same publication could get a bonus in the Facebook algorithm, while a low-scoring article would push its publication’s posts toward the back of the line.”

Ett sånt upplägg skulle givetvis öppna för diskussioner om bias hos de som gör granskningen.

Det som är viktigt att komma ihåg då är att det inte finns några icke-beslut för Facebook i den här frågan. I någon mening finns ett bias även i dagens algoritmer, bara ett annat.

Och självklart är det här frågor som diskuteras på Facebook. Så sent som i augusti skrev företaget om hur de skruvat på algoritmen för att minska klickbetes-rubrikerna i flödet. Och i debatten efter presidentvalet har Facebook lämnat ett svar till Techcrunch:

“We take misinformation on Facebook very seriously. We value authentic communication, and hear consistently from those who use Facebook that they prefer not to see misinformation. In Newsfeed we use various signals based on community feedback to determine which posts are likely to contain inaccurate information, and reduce their distribution. In Trending we look at a variety of signals to help make sure the topics being shown are reflective of real-world events, and take additional steps to prevent false or misleading content from appearing. Despite these efforts we understand there’s so much more we need to do, and that is why it’s important that we keep improving our ability to detect misinformation. We’re committed to continuing to work on this issue and improve the experiences on our platform.”

Lyfter man blicken från Facebook och tittar på självlärande algoritmer rent generellt så finns det mycket, mycket mer att fundera kring. “Algorithmic accountability” är ett begrepp som börjat dyka upp i de nyhetsflöden jag följer, i min del av filterbubblan.

Jag återkommer om det.

Foto: Markus Spiske.

Datorer skaffar inga slavar

Publicerad 18 augusti, 2015

“Programmering på skolschemat” var rubriken på ett radioinslag i Vetandets värld. Besök på svensk skola, utblick till andra länder och många bra argument för varför barn och unga bör lära sig grunderna i programmering.

Men jag studsade till på introduktionen till inslaget:

Är kanske programmering något som kanske borde höra till allmänbildningen, eftersom datasystem är så centrala i vårt samhälle? Kanske är det så att kunskaperna behövs av demokratiska skäl, så att vi inte blir slavar under maskinerna?

Jag håller med om att programmering behövs av demokratiska skäl. Varför förklarade jag bland annat i en text i våras, Två miljoner dollar inget argument för att lära barn programmera.

Jag förstår dramaturgin, att det är något kittlande att ställa människa mot maskin.

Men det är fel.

Datorer är inte smarta. Datorer kan inte förslava oss.

Datorer gör bara vad andra människor har instruerat dem att göra.

Barn och ungdomar (och vuxna!) behöver lära sig hur datorer och internet fungerar. Men inte för att undvika att bli förslavade av datorer. Utan för att undvika att hamna i ett underläge gentemot de som lärt sig att utnyttja teknikens möjligheter.

När jag föreläser om de här frågorna – ofta för lärare – brukar jag börja med att fråga om någon kan berätta för mig vad som avgör vad som hamnar överst i träfflistan hos sökmotorn. De flesta har över huvud taget inte reflekterad över frågeställningen. Någon brukar gissa att det är den som betalar mest. Ytterst få vet att det handlar om de rankingsalgoritmer som utvecklare hos sökmotorn har konstruerat.

Det är inte sökmotorn som bestämmer vad som handlar överst. Människor har bestämt hur rankingen ska gå till, sen råkar det vara så att en dator är väldig mycket snabbare på att följa de reglerna och presentera ett resultat.

Och så kommer det vara överallt där datorer tar plats: Tekniken utför, men det är människorna som bestämmer. Och eventuellt “förslavar”.

Frameworks for Understanding the Future of Work

Publicerad 13 november, 2014

Frameworks for Understanding the Future of Work

A group of us at Data & Society decided to examine various different emergent disruptions that affect the future of work. Thanks to tremendous support from the Open Society Foundations, we’ve produced five working papers that help frame various issues at play. We’re happy to share them with you today.

danah boyd tipsar om fem artiklar som ser intressanta ut.

Results for http://ift.tt/dLNJbq

Publicerad 13 november, 2014

Results for http://ift.tt/dLNJbq

Blocked is an Open Rights Group project to detect and monitor web censorship in the UK by ISPs that provide adult content filtering (both opt-in and opt-out).

Det här är verkligen illa. Jag har tidigare skrivit om hur svårt det är att få filter att fungera som man tänkt, och även specifikt om porrfiltret i England. Här ett tydligt exempel på hur fel det slår: Hos flera brittiska internetleverantörer är det inte möjligt att besöka Tors hemsida. Eftersom anonymiseringsverktyget kan användas för att porrsurfa…

Två miljarder dollar inget argument för att lära barn programmera

Publicerad 10 september, 2014

Ryktet är bara några timmar gammalt: Microsoft är på väg att köpa Mojang, det svenska företaget som utvecklar Minecraft. För två miljarder dollar.

Kommentarerna från omvärlden är redan många. De flesta handlar antingen om varför Microsoft är intresserade av att slanta upp så mycket pengar eller varför Markus Persson är intresserad av att sälja, och varför till Microsoft. På Twitter har han riktat kritik mot mjukvarujätten. Vilket förvisso är en två år gammal tweet, mycket hinner hända på den tiden. (Några månader efter Microsoft-tweeten skrev han för övrigt att hans prislapp är två miljarder dollar.)

Men det här blogginlägget handlar inte om affären som sådan.

Jag har redan hunnit se de första kommentarerna i en helt annan riktning. Där affären, jättesumman, intresset för ett svenskt it-bolag, ett ”it-under”, används som argument för varför barn och ungdomar ska lära sig att programmera.

Som om möjligheten att bli nästa Lotta Schelin eller Zlatan Ibrahimović skulle vara den främsta anledningen till att börja spela fotboll som liten.

Någonstans i landet finns det givetvis tjejer och killar som har potential att bli nästa superstjärna. Men alla de andra, varför ska de börja spela fotboll? För motionen, lära sig samarbeta i grupp, för att få uppleva och lära sig hantera både framgång och motgång. De unga kan givetvis få drömma, men det är knappast för möjligheterna att uppfostra en framtida Schelin som föräldrar uthärdar kalla höstregn från sidlinjen en tidig lördagsmorgon.

Givetvis är drömmar om att bli den som gör nästa Minecraft fullt lika legitima. Men när jag i Internetguiden Barnhack argumenterar för att grundläggande programmeringskunskap är en viktig färdighet nämner jag inte den möjligheten med ett ord. Istället finns det en demokratiaspekt som jag tycker är oerhört viktig.

Allt mer av vår vardag digitaliseras och flyttar ut på nätet i en form eller en annan. Allt större delar av vår lagstiftning omsätts i it-system. Vi söker information med hjälp av sökmotorer – som inte är speglar av nätet. Vi lämnar massor av digitala fotspår efter oss.

Det förs diskussioner om huruvida framtida riksdagsval ska vara elektroniska.

För att kunna ha åsikter om vilka delar av utvecklingen som är bra och vilka delar som är dåliga behövs en kunskap om hur saker och ting fungerar och hänger ihop.

Den grundläggande kunskap som behövs för att kunna ta ställning är något som alla barn och ungdomar bör få med sig.

Jag tror att egna erfarenheter av programmering är ett utmärkt sätt att skaffa sig den kunskapen.

Ibland hör jag en liknelse med en bil och vad som krävs för att kunna köra den: “Jag behöver inte veta hur en dator fungerar. Jag kan ju köra en bil utan att kunna något om motorer, eller hur?”

Jag menar att det är ett resonemang som haltar rejält. För att köra en bil räcker det med att ta körkort. Men den som också lär sig något om hur en bil fungerar skaffar sig kunskap som är gångbar i många sammanhang, inte bara när bilen körs från punkt A till punkt B. Att möjligheterna att vara en kompetent konsument ökar, att inte bli blåst när bilen är på service, är ett exempel.

Men att lära sig mer om hur en bil fungerar är inte bara ett snävt personligt intresse. I en tid då växthuseffekten är en av våra hetaste frågor är den med kunskap om bilar bättre förberedd att ta ställning till de politiska förslag som läggs.

På samma sätt är det med kunskap om datorer och internet.

Låt de barn som vill drömma om att bli mångmiljardärer genom att skapa nästa Minecraft, men inse att det inte är ett bra argument för varför barn bör lära sig att programmera.

Kunskap om datorer och internet är en fråga för alla. Inte bara dem som jobbar eller kommer att jobba som programmerare.

Nästa sida »

Copyright © 2022 · Monochrome Pro på Genesis Framework · WordPress · Logga in