För någon vecka sedan skrev jag att journalister borde läsa på om data voids. Och la till i en bisats att det egentligen gäller alla internetanvändare. Dags att utveckla varför.
Begreppet data voids är myntat av danah boyd, grundare till forskningsinstitutet Data & Society. I samband med Internetdagarna intervjuade jag henne för Digitalsamtal, och när jag hade tryckt på knappen som stängde av inspelningen fortsatte vi prata. Bland annat om just data voids.
Först en kort repetition av vad data voids är. Informationsluckor är den svenska översättning jag valde när jag skrev det förra blogginlägget. Men det är inte informationsluckor som existerar i ett vakuum, utan i relation till de algoritmer som står för sorteringen hos sökmotorer och plattformar som Youtube. När någon söker efter ett sökord eller en kombination av sökord där det finns ett underskott på innehåll för sökmotorn att välja bland sjunker kvaliteten på träffresultatet. Genom att hitta på nya begrepp går det att skapa de här luckorna, som sedan fylls med konspiratoriskt eller annat problematiskt innehåll.
Nästa steg är att få nätanvändare att göra det sökningar som leder till det ”riggade” innehållet. Att journalister behöver förstå vad informationsluckor är beror på att de utnyttjas för att sprida de sökorden.
Men informationsluckorna kan uppstå på fler sätt. Ett som lyfts i Data & Societys rapport om data voids är det som kallas för ”fragmenterade begrepp”. När jag läste rapporten lyckades jag inte riktigt förstå vad det är, men efter inspelningen av Digitalsamtal förklarade danah det för mig.
”En av de största data voids som finns är om man söker på how to get laid”, sa danah då. Anledningen är inte att det saknas bra, sexualupplysande material på nätet. Problemet är att det materialet använder ett helt annat språk. Och därmed uppstår de fragmenterade begreppen. Två olika delar av internet pratar om samma saker, men med helt olika ord. Å ena sidan de seriösa sexualupplysningssajterna, å andra sidan trådar på diskussionsforum och porrsajter.
Det är lätt att själv utforska betydelsen av inte bara vad man söker efter, utan också hur man formulerar sökningen. Tänk på ett par sexrelaterade begrepp, och formulera sedan frågor runt dem. Med grovt och mindre grovt språk. Och se själv hur urvalet i sökresultatet påverkas.
I vårt efter-inspelningen-samtal konstaterade danah vidare att den här typen av problem, för att lyfta diskussionen från how to get laid till en mer generell nivå, förstärks ytterligare av hur traditionella medier, ideella organisationer och myndigheter förhåller sig till nätet. Samma problem med fragmenterade begrepp finns runt många andra ämnen också.
Med de traditionella medierna är problemet tvådelat. I jakten på en affärsmodell som fungerar har allt fler mediehus valt att resa betalväggar kring sitt innehåll. Intäkterna ökar, men baksidan är att materialet inte får samma spridning. Och att en stor del av spelplanen därmed lämnas över till nya aktörer som inte nödvändigtvis följer samma pressetiska regler. Och på Youtube, som många unga använder som sin primära sökplattform, vill de traditionella medierna av affärsmässiga skäl inte finnas alls, vilket innebär att obalansen där blir ännu större.
Med organisationer och myndigheter är problemen att deras innehåll inte använder de mer problematiska och grova begreppen och formuleringarna och att deras material på Youtube inte är producerat på ett sätt som ger samma spridningseffekter.
De här resonemangen visar att det inte räcker att publicera kvalitets- och faktabaserat innehåll på nätet. Man måste också fundera på hur de man vill nå med innehållet kommer att formulera sina sökningar och en förståelse för hur sök- och sorteringsalgoritmer fungerar.
På nätet kan den gamla klyschan ”som du frågar får du svar” omformuleras till ”som du söker får du svar”. Och det är det viktigt att förstå. Inte bara för den som söker, utan också för den som vill svara.
