Första arbetsdagen efter årets semester var också min tioårsdag som frilansjournalist. Redan när jag pluggade på Journalisthögskolan i Göteborg började jag fundera på möjligheterna att frilansa. Gärna ett fast jobb först, för att få erfarenhet och kontakter. Men på några års sikt, gärna prova på att frilansa.
Våren 2006 kom möjligheten. Dagens Industri behövde en fast frilans som skrev tekniknyheter till di.se. Jag fick frågan om jag var intresserad och för mig var det uppenbart att det var chansen för mig.
Tio år senare är jag fortfarande frilansjournalist. Och trivs utmärkt med det.
Som arbetsmarknaden för journalister ser ut idag och tycks utvecklas framöver är frilansarna många och blir säkert fler. Det här är mina tips till dig som just startat ditt eget företag.
Nischa dig
Konkurrensen på frilansmarknaden är tuff. Samtidigt gör sig många redaktioner av med fast personal för att istället köpa material av externa skribenter. Ett uppenbart sätt att sticka ut är att nischa dig, skaffa ett område du kan bättre än någon annan. Det är en fördel både för dig själv och de redaktörer du kommer att jobba med.
För din egen del innebär det att du får maximal utväxling på det du redan kan och det du lär dig framöver. För varje jobb du gör kan du utnyttja din tidigare kunskap. Du behöver lägga mindre tid på att läsa in dig, mindre tid på att förbereda intervjuer. Och du kommer känna dig trygg, både i intervjusituationer och med dina färdiga texter.
Min erfarenhet är också att djupare ämneskunskaper gör det möjligt att hitta olika vinklar på samma ämnen. Vilket är utmärkt. Olika vinklar passar i olika tidningar, vilket gör dig mindre sårbar än om du skriver om massor av ämnen för ett fåtal redaktioner.
För redaktörerna på landets redaktioner innebär en tydlig nischning att de vet att du kan det du skriver om. När du till slut lyckats etablera dig som skribent inom just din nisch innebär det att du med större pondus kan sälja in artiklar, men kanske också att redaktörer hör av sig till dig när just deras tidning ska ha en artikel där ämnet egentligen ligger utanför redaktionens kompetens.
Omvärldsbevaka
För att kunna känna och kunna hävda att du har en nisch behöver du omvärldsbevaka, se till att du är uppdaterad på det allra senaste. Prenumerera på tidningar, hitta de bästa nyhetsbreven på nätet, följ bloggare och relevanta Twitter-konton. Sätt av tid varje vecka att åtminstone skumma nyhetsflödet, så att du vet vad som händer.
Behöver du hjälp att komma igång har jag skrivit mycket om omvärldsbevakning på nätet.
Skriv bra pitchar
För att sälja in en idé räcker det inte med att du hittat något intressant att skriva om. Du måste också hitta rätt sätt att skriva, hitta rätt vinkel.
När jag jobbade som redaktör på Ny Teknik tog jag emot många frilanspitchar där förarbetet inte var gjort. Oftast av frilansar som normalt sett inte skrev om teknik, som snubblat över något som var intressant (åtminstone för frilansen), letat efter tekniktidningar, hittat Ny Teknik och ringde mig.
Men många gånger var det "intressanta" känt sedan länge. Och andra gånger passade vinkeln över huvud taget i tidningen.
Så innan du försöker sälja in en idé, läs – eller åtminstone bläddra – i några tidigare nummer för att få en känsla för vilken typ av artiklar som publiceras. Och fundera på varför just den typen av artiklar är med i tidningen, vad är det redaktionen vill ge läsarna?
Du kan också försöka kontakta redaktörer på de tidningar du vill jobba för och fråga vilka frilansbehov de har. Kanske är det vissa artiklar som de anställda alltid skriver, medan andra gärna läggs ut på externa skribenter. Då är det slöseri med både din och redaktörens tid att försöka hitta artiklar av det förra slaget.
Se till att få skälig timpeng
När idén väl är insåld återstår att komma överens om arvode. Från redaktörens horisont kan diskussionen utgå från många olika faktorer, som textlängd, antal intervjupersoner eller något annat.
Men för dig är egentligen bara två saker intressanta: Hur mycket är redaktören beredd att betala i kronor och ören och hur lång tid tror du att det kommer ta för dig att göra jobbet? Hur och varför redaktören säger ett visst belopp spelar mindre roll, det viktiga för dig är att timpenningen blir rimlig (eller allra helst bra). Utan vettig timpeng kommer du inte att få någon stabilitet i ditt frilansande, eftersom konsekvensen antingen blir att du måste jobba för mycket eller att du inte får in pengar till mat och hyra.
En måttstock på vettig timpeng hittar du i SJF:s frilansrekommendation. Jag använder den ytterst sällan i en arvodesförhandling, men använder den nästan varje gång för att stämma av att det överenskomna arvodet är okej. Och här kommer återigen din grad av nischning in. Säljer du hela tiden artiklar som kräver mycket inläsning kommer timpengen att bli lägre. Gör du jobb om ämnen du redan kan behöver du inte lägga lika mycket tid på research och timpengen blir högre.
För att kunna hålla koll på timpengen behöver du också hålla koll på hur mycket tid du lägger på en artikel. Penna och papper eller Excel-ark funkar, men någon av nätets alla tjänster för tidsrapportering är bättre. Själv använder jag Hours.
Förankra jobbet i text
När du och redaktören är överens om allt, vinkel, textlängd, deadline och så vidare, skriv gärna ett kort mail till redaktören som sammanfattar överenskommelsen. Särskilt om det handlar om ett större jobb eller ett jobb åt en redaktion som du tidigare inte jobbat åt. Det är ett bra sätt att en sista gång stämma av att du verkligen förstått vad det är för artikel redaktören vill ha och därmed också något att falla tillbaka på när du väl börjar skriva artikeln. Inte sällan dyker nya intressanta aspekter upp under arbetets gång, men om det inte är vad du lovat redaktören är det heller inte vad du ska vinkla texten på om du inte först tar en diskussion med redaktören.
Håll ordning på vem du lovat vad och när
Det sista du vill göra är att missa en deadline. Du behöver därför planera ditt arbete noga, inte minst om du jobbar åt många olika uppdragsgivare. Som anställd går det alltid att ha en diskussion med chefen om hur arbetet ska prioriteras när saker och ting kör ihop sig. Som frilans har du sällan den möjligheten. Det går inte att ringa till redaktören på redaktion X och tala om att artikeln tyvärr blir några dagar sen eftersom du först måste bli klar med artikeln till redaktören på redaktion Y.
Lösningen är att se till att du har järnkoll på vilka artiklar som ska vara klara när och planera "baklänges" utifrån det. Vilka steg är det fram till färdig artikel? När behöver de vara klara för att texten ska bli klar i tid? Se också till att ha lite slack i planeringen, så att en sjukdag eller två inte innebär en katastrof. Behöver du inte utnyttja den tiden till artiklarna du jobbar med så är det istället tid för omvärldsbevakning, pitchar eller bokföring.
Håll det du har lovat
Att hålla dig till den utlovade vinkeln är bara en del av den viktiga formalian. Din redaktör vill givetvis ha en bra text, men hen vill också ha en text i tid, med rätt längd, med överenskomna faktarutor, bilder och så vidare.
Som redaktör på Ny Teknik fick jag mer än en gång ta emot texter som var dubbelt så långa som jag hade beställt. "Men det är ju så intressant," menade skribenten. Och jag kunde förvisso hålla med. Men det hjälper inte, när det finns plats för 4000 och inte 8000 tecken.
Som redaktör vill man få en text som är så nära publicerbart skick som möjligt. Jag har sett frilansar avslöja att de lämnat texter med en uppmaning till redaktören: "Jag är inte säker på att de här två faktauppgifterna stämmer, kan du vara snäll att kolla?"
Gör inte så!
Inse att du är företagare
Att vara frilans innebär att du från och med nu inte bara är journalist, utan dessutom företagare. Du har inte bara en reporterroll att fylla. Du är även företagsledare, personalchef, it-chef, ekonomiansvarig och marknadsansvarig. Du är din egen chef.
Ta de här rollerna på lika stort allvar som journalistjobbet. Inte minst ekonomibiten. Jag har i diskussionsgrupper för frilansjournalister sett många panikartade frågor om bokföring, moms och skatt från dem som just startat eget. Ta hjälp så att du får ordning på ekonomin från allra första början! Det är bästa sättet att undvika missförstånd runt exempelvis moms, eller hamna i en situation där det inte finns pengar när det är dags att betala skatten.
Säkerhetskopiera din dator
Din dator är ditt viktigaste arbetsverktyg. Se till att du har alltid har en färsk säkerhetskopia av allt som finns på den. Det är bättre att ta några timmar på att lösa det nu, än att försöka hantera en total hårddiskkrasch i efterhand.
Oroa dig inte för mycket för framtiden
Konkurrensen på frilansmarknaden har ökat rejält under de senaste åren. Som nybliven frilans kan det därför kännas som en osäker framtid. Tyvärr finns alltid en risk för att oro leder till förhastade och dåliga beslut. Som att gå med på arvoden som innebär en orimligt låg timpeng.
Jag tror att det är befogat att känna tveksamhet inför möjligheterna att på sikt försörja sig på jobb åt redaktioner som ägnar sig åt traditionell journalistik. På grund av problem med affärsmodellerna kommer många redaktioner sannolikt behöva skära i sina frilansbudgetar. Å andra sidan skärs det också bland de fast anställda, med ökade behov av frilansmaterial som konsekvens.
Jag tror också att det kommer finnas andra uppdrag än de traditionellt journalistiska där en frilansjournalists kompetens är efterfrågad. Behoven av att presentera information på ett begripligt sätt minskar inte. Snarare tvärt om.
Så om oron handlar om möjligheterna att försörja sig som frilansjournalist är den till viss del befogad. Om du däremot kan tänka dig att försörja dig som frilansskribent tror jag att saker och ting ser ljusare ut.