När myndigheterna ger tillgång till sin statistik och data öppnas en potentiell miljardmarknad för svenska företag.
I helgen samlas ett fyrtiotal webbutvecklare för att under ett intensivt dygn utveckla nya tjänster med den fria informationen.
”Att kartmaterial är fritt tillgängligt i USA lade grunden för Google Maps. När fler svenska myndigheter delar med sig av sin data lägger det grunden för massor av intressanta tjänster här också”, säger Martin Svalin, initiativtagare till Codemocracy.
I morgon klockan 13 startar utvecklingsverktygen i datorerna på Birger Jarlsgatan 57 i Stockholm. 24 timmar senare är tanken att ett par nya webbtjänster ska ha sett dagens ljus.
Codemocracy ska vara ett kul dygn för deltagarna, men det finns också en allvarligare tanke i botten.
“Öppen data” är en utveckling där offentliga myndigheter via nätet öppnar tillgången till de enorma mängder information och statistik de sitter på. Offentlighetsprincipen är gammal i Sverige, men när den flyttar ut på nätet och automatiseras ger det helt nya möjligheter. Kan en webbplats automatiskt hämta färska siffror går många nya tjänster att bygga.
“Men ett av de pedagogiska problemen när man pratar om möjligheterna med öppen data är att det finns få svenska, konkreta exempel på vad som går att åstadkomma. Jag hoppas att vi efter helgen kan säga ‘Titta vad vi kunde bygga på bara ett dygn, tänk då vad som är möjligt om myndigheterna öppnar upp ordentligt’”, säger Martin Svalin.
USA och England är två länder där utvecklingen har kommit längre. Både Barack Obama och David Cameron har tagit omfattande initiativ där offentlig data ska finnas tillgänglig för näringslivet att utnyttja på bästa sätt.
Grundtanken är enkel: Myndigheternas verksamheter finansieras av skattemedel och stora delar av den data de genererar eller samlar in ligger oanvänd. Genom att istället ge fri tillgång till den är förhoppningen att informationen ska utgöra en grogrund för nya företag.
I Sverige tog utvecklingen ett kliv åt det hållet i somras. Den första juli trädde en ny lag i kraft som ger företag och organisationer rätt att återanvända offentlig information i både ideella och kommersiella sammanhang. På ett seminarium om öppen data i våras pratade Mats Odell om en potentiell miljardmarknad som följd.
På Codemocracy kommer det offentliga Sverige bland annat att representeras av Eva Sartorius på E-delegationen. Ett av E-delegationens uppdrag från regeringen är att göra offentlig sektor mer tillgänglig med hjälp av internet.
“Vi är med på Codemocracy för att lära men också för att bidra med vårt kunnande om offentliga myndigheter”, säger Eva Sartorius.
Varför är öppen data en fråga som finns på agendan i så många länder just nu?
“För att man ser att det är ett sätt att skapa nya tjänster till privatpersoner och affärsmöjligheter, och för att all den information som finns i offentlig verksamhet kan ge företag bättre beslutsunderlag i sin verksamhet. Men det finns också en demokratiaspekt, det ger en insyn i offentlig sektor på ett nytt sätt”, säger Eva Sartorius.
E-delegationens roll är att driva på utvecklingen, bland annat genom att hjälpa myndigheterna att göra sin information tillgänglig på ett sätt så att andra kan återanvända den. På gång är också en webbplats som bland annat ska samla information om de datakällor som finns.
Martin Svalins förhoppning är att Codemocracy också ska bidra:
“Jag hoppas att arrangemanget ska fungera som en brygga mellan entreprenörer och tjänstemän. Att webbutvecklarna ska få reda på vad som finns, och att tjänstemännen ska upptäcka att det verkligen finns ett sug efter data”, säger han.
Myndigheters utgifter synas på internet
På Omvård.se finns samlad information om svenska vårdgivare. På govdata.se går det att hitta siffror på vilka företag som säljer till vilka myndigheter.
De två webbplatserna är exempel på vad som går att göra med öppen data.
Den som besöker Omvård.se kan bland annat se hur nöjda vårdtagarna är med en viss vårdcentral är. Eller hur många besökare som faktiskt får en diagnos av läkaren. En brist är att den tillgängliga informationen varierar från vårdcentral till vårdcentral, bland annat beroende på vilket landsting de tillhör.
“Vi har fått jobba med de datakällor som finns, inte de som vi skulle vilja kunna erbjuda våra användare. Men vi hoppas att beslutsfattare ska uppmärksamma problemet och göra mer data tillgänglig”, säger Pontus Österberg, vd på Sanocore som utvecklar tjänsten.
All information i Omvård.se kommer från öppna källor, bland annat enskilda landsting, Sveriges Kommuner och Landsting och Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Däremot har informationen inte funnits tillgänglig i ett lättanvänt format. Istället har Sanocore fått ut siffror i Excel-ark, pdf-dokument och på andra sätt. Siffrorna har matats in i företagets egen databas, och ligger där till grund för tjänsten.
På samma sätt har webbentreprenören Jonas Lejon tvingats göra för att bygga govdata.se. Webbplatsen är en sökmotor för offentliga utgifter, där man kan se vilka myndigheter som har affärsrelationer med vilka företag. I dagsläget omfattar databasen 30 miljoner transaktioner, från 2002 och framåt.
På sajten kan vem som helst göra manuella sökningar, men för utvecklare finns också möjligheten hämta ut information i bakgrunden, på ett automatiserat sätt. Inför valet den 19 september är det några webbplatser som tittar på den möjligheter:
“Det finns valsajter som listar partiernas kandidater och vilka företag de är aktiva i. Med datan som finns i govdata.se kan man se vilka myndigheter som köper av samma företag. På så sätt kan informationen om myndigheternas utgifter bli ett sätt att granska politikerna”, säger Jonas Lejon.
[…] popdevelop.com, idg.se, feber.se, inuseful.se, peterkrantz.com, hb.se, filipandersson.se, andreas.thoresson.net, epsiplus.net and utvbloggen.se. Possibly the most fame i’ve got so far in my 30 years as a […]