En uppgradering av studievägledarnas status och en bredare rekrytering. Det är högskolekansler Anders Flodströms recept för att få fler studenter på tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar.
— Tyvärr finns en ganska skev bild av vad en sådan utbildning leder till, att jobben är väldigt nördiga, säger Anders Flodström.
Istället menar han att det är precis tvärt om. Tekniska och naturvetenskapliga kunskaper efterfrågas på allt fler områden i samhället, och möjligheterna till ett intressant, varierat och välavlönat jobb är många.
— Men en ingenjör som jobbar i exempelvis finansmarknaden ses inte som en ingenjör, utan som någon som bytt karriär. Fast så är det ju inte. Som ingenjör lär du dig verktyg som är användbara på väldigt många ställen, säger Anders Flodström.
Men antingen misstror ungdomar den verklighetsbeskrivningen, eller så når budskapet inte fram.
Sedan början på 2000-talet har det varit en stadig nedgång i antalet sökande till landets civilingenjörsutbildningar. 2001 var antalet förstahandssökande cirka 11.100, i fjol 8.300.
Dessutom visar Högskoleverkets egna prognoser att det redan finns en brist på högskoleingenjörer, och att en brist på civilingenjörer möjligen väntar runt hörnet. Liknande signaler kommer från både arbetsgivarorganisationer och fackförbund.
Tydligare och bättre information till gymnasieelever tror Anders Flodström därför är den allra viktigaste rekryteringsinsatsen som behöver göras. Information både vad det gäller utbildningarnas innehåll och vilka yrken de leder till.
— Jag skulle vilja att det skedde en uppgradering av studievägledarnas status, både på gymnasier och högskolor. Deras roll är oerhört viktig, inte minst för att nå de ungdomar som inte kommer från akademikerhem, säger Anders Flodström.
I sin nya roll som universitetskansler, Anders Flodström kom i somras från jobbet som rektor på KTH, är en av ambitionerna att sätta samman en nationell arbetsgrupp, där deltagare från arbetsmarknadsorganisationer, myndigheter och universitet tar ett gemensamt grepp på informationen.
Anders Flodström tycker också att det finns anledning för de tekniska högskolorna att tänka om i sina förkunskapskrav. Försök att ta in studenter som läst samhällsvetenskap på gymnasiet till ingenjörsutbildningar i väg och vatten har varit lyckade.
— I förhand sa man att deras matematikkunskaper skulle vara alldeles för dåliga, men vi har fått många utomordentligt duktiga ingenjörer den vägen, säger Anders Flodström.
Han menar att försöken visar att de tekniska högskolorna måste våga tänka annorlunda i sin antagning, för att bredda sin rekryteringsbas.
— I bland sätter skolorna upp kravprofiler som inte stämmer med de nya yrkesroller som finns. Om det innebär att personer som skulle klara sig på arbetsmarknaden aldrig kommer dit eftersom antagningskraven är högre, då är det ju inte bra.
Skriv en kommentar