Själv skriver jag, vid sidan av uppdateringarna på Facebook och bilderna på Instagram, varje kväll också en kort anteckning om vad som varit dagens höjdpunkt. Samlingen blir något att titta tillbaka på de dagar livet inte känns lika lätt. Eller när jag bara vill minnas allt bra.
Inte sällan, under semstern tvärt om väldigt ofta, blir det ett hopkok av någon eller några av dagens uppdateringar i de sociala medierna.
Så jag tror att Elin Grelsson Almestad är något på spåren i sin krönika om Facebook och Instagram:
”Kanske handlar dokumenterandet och delandet inte om vare sig informationshetsande eller skryt. Det är helt enkelt vårt samtida sätt att fånga dagen, ta vara på stunden, påminna oss om att vi lever och alla de andra klyschorna.”
(För mina dagboksanteckningar använder jag för övrigt suveräna Day One. Separat blogginlägg om programmet kommer.)
[…] tankar passar inte på Facebook, inte alla bilder på Instagram. Det handlar om sånt som bara har en tänkt läsare, den som skriver. Men också om sånt som man vet att man vill ha kvar, lång tid […]