[et_pb_section fullwidth=”on” background_color=”#000000″ inner_shadow=”off” parallax=”off”][et_pb_fullwidth_header admin_label=”Fullwidth Header” title=”Omvärldsbevakning” background_layout=”dark” text_orientation=”center” /][/et_pb_section][et_pb_section fullwidth=”off” transparent_background=”off” background_color=”#ffffff” allow_player_pause=”off” inner_shadow=”off” parallax=”off” parallax_method=”off”][et_pb_row][et_pb_column type=”2_3″][et_pb_text admin_label=”Text” background_layout=”light” text_orientation=”left”]

Det här är omvärldsbevakning

Du är van vid att använda nätets sökmotorer för att leta efter det du behöver. Omvärldsbevakning är besläktat med att söka, men skiljer sig åt på två väldigt avgörande sätt:

När du söker letar du efter svaret på en specifik fråga. Och det är en aktiv handling.

Omvärldsbevakning handlar inte så mycket om specifika frågor som intresset för specifika ämnen. Och det är något som sker automatiskt i bakgrunden. Du behöver givetvis först skapa ett system som sköter bevakningen åt oss, och det är i högsta grad en aktiv handling. Du behöver med tiden också finjustera systemet. Också det en aktiv handling. Men själva bevakningen, den sker sedan utan att du gör något.

Sen finns det ytterligare en aspekt som skiljer bevakning från sök: Relevans.

Använder du Google eller Duck Duck Go för att leta efter något kan du få samma träfflista om en månad som du får idag. Målet med sökmotorernas algoritmer är att hitta de webbsidor som troligast har svaret på det du letar efter. Och har inget bättre dykt upp på nätet mellan dina två sökningar kommer inte heller träfflistan att se annorlunda ut.

Normalt sett är det här inte ett problem. När du har en specifik fråga vill du ha det bästa svaret, inte det senaste. Men om det är bevakning du vill ägna dig åt är situationen annorlunda. Då har du sannolikt redan koll på det som sökmotorerna anser är det bästa svaret. Det där blogginlägget eller artikeln som precis publicerats men inte tagit sig in på sökmotorns topplista kommer du däremot sannolikt att missa, även om det innehåller saker som är nya för dig. (Det här är en sanning med modifikation: Många sökmotorer har funktioner för att avgränsa sökningen på olika sätt, exempelvis i tid. Du kan tala om att du bara är intresserad av saker som publicerats den senaste veckan eller månaden. Men även om du hör till dem som upptäckt den möjligheten återstår problemet med att en sökning är en aktiv handling, som du måste komma ihåg att utföra.)

Tre snitt på nätet

Utgångspunkten för omvärldsbevakning är alltså att den ska vara automatisk. Du ska få nya artiklar skickade till dig, utan att behöva leta efter dem. Dessutom ska det som din omvärldsbevakning fångar upp givetvis passa dina intressen och behov.

För att fånga det som intresserar dig i nätets enorma informationsflod kan du använda tre olika ”snitt” i din omvärldsbevakning:

Du kan ha vissa källor som du vet intresserar dig. Det här är den enklaste formen av omvärldsbevakning och något som du sannolikt ägnar dig åt redan idag, men genom manuellt arbete. Den kända källan kan vara en nättidning, ett företags hemsida, en blogg. Webbplatser som du besöker flera gånger om dagen eller någon gång i veckan för att se om det dykt upp något nytt som du vill läsa. Ett ställe på nätet som ofta – eller ibland – publicerar sånt som du är intresserad av. ”Ibland” är i sammanhanget viktigt. Om det finns källor som du är intresserad av men som ytterst sporadiskt publicerar nya saker är risken att du till slut glömmer bort att kolla in webbsidan och därmed missar något viktigt. Att bevaka specifika källor är för det mesta en relativt enkel uppgift.
Du har sannolikt också specifika ämnen du vill hålla koll på. En del av dina favoritkällor skriver sannolikt om dem. Men nätet är ju fullt av webbsidor och om någon blogg eller tidning du inte känner till publicerar något som berör dig vill du givetvis upptäcka det också. Jämfört med de kända källorna är det här en klurigare utmaning. Ett vanligt problem är till exempel att ämnesbevakning orsakar en hel del brus, att du får mer material att ta dig igenom än vad du faktiskt är intresserad av.
Med de sociala mediernas genombrott har ytterligare en metod att utföra omvärldsbevakning dykt upp: Den geografiska. Inlägg på Twitter, bilder på Instagram och innehåll på en del andra tjänster är ofta taggat med gps-data. Det här kan vara ett sätt för kaféägare att se bilder som gäster lägger upp på Instagram eller för journalister att följa en nyhetshändelse genom att se vad som twittras från platsen.

Verktygen för omvärldsbevakning

Det finns en mängd olika nätverktyg för omvärldsbevakning. Många av dem kostar ganska stora summor pengar. Här kommer jag att fokusera på de som är gratis eller på sin höjd kostar några hundralappar om året.

Det viktigaste verktyget är RSS. RSS är ett slags internets motsvarighet till din brevlåda. Till din RSS-läsare, som antingen är en tjänst på nätet eller ett program i din dator eller mobiltelefon, skickas nya artiklar i takt med att de källor du är intresserad av (och prenumererar på) publicerar dem. Med RSS ägnar du dig i första hand åt bevakning av dina favoritkällor, men det går också att använda RSS för ämnesbaserad bevakning. Grunderna i RSS och mer avancerade tips får du i mina korta filmer. Men börja med att läsa texten Låt RSS bli navet.

Nästa verktyg är Twitter, en hybrid mellan det käll- och ämnesbaserade. De konton du väljer att följa är källor du är intresserad av. Men eftersom Twitter ofta används för att sprida länkar till intressant läsning blir det också en ämnesbaserad bevakning: Du väljer att följa konton som ofta skickar ut länkar om ett visst ämne.

På Facebook är grupperna ett viktigt verktyg för ämnesbaserad omvärldsbevakning. Här går det att följa – och delta – diskussioner om det som intresserar dig.

Slutligen finns ett växande utbud av appar och tjänster vars syfte är att hjälpa användaren att hålla sig uppdaterad. Zite, som för ett tag sedan köptes av Flipboard, är ett exempel på detta. Zite, och sedan köpet även Flipboard, hämtar in artiklar från hela webben, grupperar i ämneskategorier och visar för användaren i en magasinlayout. Det intressanta är att apparna dessutom drivs av algoritmer som successivt lär sig vad just du är intresserad av och med tiden visar mer av den typen av innehåll.

Att hantera fynden

Med ett fungerande system för omvärldsbevakning kommer du hitta massor av artiklar, blogginlägg och rapporter som du vill läsa. För att få maximal utväxling på din omvärldsbevakning räcker det därför inte att strukturera själva upptäckandet. Du behöver också rutiner för att ta hand om allt det intressanta.

Med tjänster som Instapaper och Pocket kan du skapa en virtuell att-läsa-hög. Istället för att skriva ut på papper kan du spara artiklar som verkar intressanta men inte hinner läsa där och då. Tack vare att tjänsterna har appar för mobiltelefoner och pekplattor finns sedan din att-läsa-hög tillgänglig där du är, när du har tid att läsa. Inte glömd på ditt skrivbord på jobbet.

Sannolikt är det också en bra idé att skapa ett eget digitalt referensarkiv. Om du läst något som du tror att du har glädje av i framtiden, skapa en egen kopia av det. Att förlita sig på möjligheten att använda en sökmotor för att hitta samma artikel igen, några månader senare, är dumdristigt. Något annat kan ha publicerats som petar bort texten du letar efter ur sökresultatet. Eller kanske har den helt enkelt plockats bort från nätet. Om du iställer använder en tjänst som Evernote för att skapa en egen kopia spelar det ingen roll vad som händer med originalet.

[et_bloom_inline optin_id=optin_8]

[/et_pb_text][/et_pb_column][et_pb_column type=”1_3″][et_pb_sidebar admin_label=”Sidofält” orientation=”right” area=”et_pb_widget_area_3″ background_layout=”light” /][/et_pb_column][/et_pb_row][/et_pb_section]