Ännu för e-böcker en undanskymd tillvaro i Sverige. Men utomlands finns både läsplattor och utgivning av digitala böcker. Nu söker också flera svenska förlag efter en strategi för digital publicering. För när tekniken väl slår igenom kan det gå fort.
Ann-Marie Skarp, förlagsdirektör på Piratförlaget, är en av de digitala föregångarna.
— E-böcker är intressant, och kan bara bli intressantare. Det är en ny utgivningsform, och allting som gör att böcker kan spridas gillar jag.
Tron på e-böcker har hon haft länge. Redan hösten 2000 var Piratförlaget med och grundade Elib, som tillverkar och distribuerar e-böcker, tillsammans med Natur & Kultur och Adlibris.
— Alla former som vi kan använda för den spridningen tycker vi är jätteviktiga. Men nog hade jag trott att det skulle gå fortare, att det skulle bli en explosion, att vi skulle kommit mycket längre än så här på åtta år.
En snabb titt på hur utbudet på den svenska marknaden ser ut, och det är lätt att stämma in i Ann-Marie Skarps funderingar. Några speciella e-boksläsare finns ännu inte att köpa i Sverige. Svenska konsumenter som vill testa digitala böcker är istället hänvisade till den vanliga datorn, eller mobiltelefonen. Och utbudet är inte stort, Elib har 1 300 titlar tillgängliga.
Py Söderström, vd på Elib, är den första att beklaga det klena utbudet.
— Vi vet att bredden på sortimentet är viktigt. Hade vi ett större utbud skulle vi distribuera mer, det blir en ond cirkel. När det är mycket som saknas i det digitala utbudet letar köparna istället på annat håll, säger hon.
Resultatet är att marknaden för e-böcker fortfarande är väldigt liten i Sverige. Förra året distribuerade Elib bara 4 200 e-böcker till återförsäljare, och 85 000 e-böcker till biblioteken för utlån. Det är siffror som knappast imponerar på någon, och inte mycket att luta sig mot för den som vill argumentera för e-bokens framtid. Tvärtom skulle det vara enkelt att avfärda e-böcker som en vision utan framtid.
Men den som tittar på marknaden för e-böcker i dag och resonerar på det sättet gör det antagligen alltför enkelt för sig.
För tio år sedan lanserades den första mp3-spelaren. En apparat med 32 megabyte minne, som lagrade runt tio låtar med rätt usel ljudkvalitet. Sen gick det tre och ett halvt år. Den 23 oktober 2001 lanserade Apple sin musikspelare Ipod. Genomslaget för digital musik gick inte bara fort när det väl kom. Konsekvenserna för musikindustrin blev gigantiska.
Ingen vet när motsvarande genombrott för e-böcker kommer. Många Svensk Bokhandel pratat med nämner just betydelsen Apples Ipod hade, och tror att motsvarande produktlansering behövs på e-bokssidan. Men alla är överens om att det bara är frågan om när genombrottet kommer, inte om.
Utomlands har det redan börjat hända saker. Inte minst i USA, där Amazon i november lanserade sin egen digitala läsplatta Kindle. Och jämfört med Sverige ser utbudet helt annorlunda ut. Via Amazons nätbutik finns över 110 000 boktitlar tillgängliga. Dessutom går det bland annat att läsa tidningar och bloggar på läsplattan.
I Kindle hittar man också flera av de tekniska fördelar som läsarna får med böcker i digitalt format. Det spelar ingen roll om resväskan lastas med en eller tio guideböcker, vikten kommer inte att påverkas. Det blir möjligt att söka i böcker på samma sätt som i texter på datorn eller nätet. Textstorleken kan anpassas efter läsarens behov. Ordböcker och uppslagsverk finns alltid tillgängliga. I Kindles fall är det tack vare en trådlös uppkoppling möjligt att söka i Wikipedia och köpa böcker när man är på språng.
— Men fortfarande är e-böckerna ofta bara digitala kopior av pappersböckerna, säger Py Söderström. På sikt kan de bli mycket mer. Med författarporträtt, länkar till extramaterial och möjligheter till rörliga bilder.
Vid sidan av de tekniska argumenten finns två argument kopplade till läsarnas beteende. Det första är att dagens ungdomar har ett helt annat förhållande till att läsa på skärm jämfört med tidigare generationer, och att motståndet mot att läsa böcker på skärm troligen kommer att växa bort med tiden. Det andra är att pocketböckernas stora genomslag mycket väl kan ha banat väg för e-böcker.
— Med pocket har böcker blivit en konsumtionsvara på ett annat sätt än tidigare. Det är själva texten som har ett värde, snarare än papper och material i inbindningen. Med e-böcker förstärks den skillnaden ytterligare, säger Richard Herold på Atlas Förlag.
När texter kan göras tillgängliga digitalt blir produktion och distribution billigare. När en e-bok väl är tillverkad är kostnaden för varje exemplar som säljs försumbar. Redan i dag är det frågan om en spottstyver jämfört med en ljudbok, och i takt med att tekniken utvecklas kommer produktionen av de digitala böckerna att bli ännu billigare. Därmed kommer möjligheten att tjäna pengar också på titlar som inte säljer i särskilt många exemplar.
Sedan 2004 är fenomenet känt som »The Long Tail«, ett begrepp som myntades av det amerikanska magasinet Wireds chefredaktör Chris Anderson. När lagerkostnaderna närmar sig noll, vilket de gör i en digital värld, finns inga skäl att begränsa utbudet i en butik. Och när utbudet ökar visar det sig att intäkterna från många böcker som säljer i få exemplar väl svarar upp mot intäkterna från de få böcker som säljer bra. Amazon är ett exempel: 2004 kom mindre än hälften av företagets intäkter från de 130 000 titlar som sålde bäst.
Richard Herold ser en klar möjlighet för förlagen att utnyttja de nya möjligheterna:
— Ju mer vi kan ge ut som e-böcker, desto bättre är det. Vi kan ge ut fler titlar, men också smalare titlar. Hitta nischer och göra dem lönsamma, säger han och fortsätter:
— Jag tror att vi kommer få se en tydlig differentiering, där många titlar bara ges ut som print-on-demand eller e-böcker, medan den kommersiella hit-utgivningen också sker på papper.
Hos bokbranschen, såväl i Sverige som internationellt, leder allt detta fram till samma ståndpunkt: Det finns ingen tid att förlora, satsningarna på digital utgivning måste komma nu. Inte för att det ska ge ett stort avtryck i årsredovisningen i år eller nästa år, utan för att man ska ha lärt sig tillräckligt mycket om teknik, affärsmodell och läsarbeteende när det stora genombrottet sker.
Kjell Bohlund, ordförande i Förläggareföreningen, har ytterligare två viktiga argument för varför förlagens satsningar på e-böcker är viktiga. Det handlar inte bara om de enskilda förlagens egen ekonomi och affärsverksamhet, utan hela branschens anpassning till den digitala världen. Det ena är en fråga om positionering. Om inte förlagen driver på kommer det inte innebära att utvecklingen stannar av, bara att initiativet hamnar någon annanstans. Det var precis vad som hände när Napster blev synonymt med piratkopierad musik 1999.
Dessutom ser Kjell Bohlund en viktig, politisk dimension:
— Vi får tydliga signaler från lagstiftarna: ska vi få deras stöd i kampen mot piratkopierarna måste vi utveckla kommersiella alternativ, säger han.
Sanji Tandan, nybliven vd på Schibsted Förlagen, är övertygad om att det är det enda vettiga förhållningssätt ett bokförlag kan ha. Han hänvisar till erfarenheterna från skivbranschen, där han tidigare jobbat under många år:
— Där var det alldeles för många som såg det nya formatet som ett gigantiskt hot. Det resulterade i ett blodbad, säger han och fortsätter:
— För bokbranschen gäller det att inte göra om misstaget. Istället måste man se den digitala utgivningen som en möjlighet, ett komplement.
Även om han ännu inte hunnit göra något konkret när det gäller e-böcker sedan han tillträdde i februari är han glasklar på en punkt: att sätta en digital strategi för Schibsted Förlagen ligger långt upp på hans att-göra-lista.
Hos Norstedts är tongångarna desamma. Med skillnaden att förlagschef Viveca Ekelund är på god väg att omsätta teori i praktik. Under våren sjösätts en stor satsning på e-böcker, ambitionen är att alla nya svenska textböcker förlaget ger ut ska finnas tillgängliga i digitalt format. Dessutom lägger Norstedts ner hela sin print-on-demand-utgivning och flyttar istället över de titlarna till den digitala världen.
— Jag tror att det är oerhört viktigt att vara med, att inte bara observera den här nya tekniken utifrån. Är man inte mitt i det kan man aldrig förstå problematiken, vilka krav återförsäljare och läsare ställer och vad det är som driver utvecklingen, säger Viveca Ekelund.
För även om en stark övertygelse om e-böckernas framtid genomsyrar bokbranschen finns också många problem kvar att lösa.
Läsplattorna som används för att läsa e-böcker är fortfarande inte så bra som de behöver bli. Än finns till exempel inga som kan visa färg, utan alla som säljs är svartvita.
Dessutom råder delade meningar om hur förlagen ska skydda sig mot piratkopiering. Röster för ett kraftfullt kopieringsskydd finns, men Sanji Tandan pekar återigen på erfarenheterna från musikindustrin. Där har man länge försökt med olika lösningar för att göra det svårt att kopiera låtar som laddats ner från lagliga webbutiker.
— Men kopieringsskydden gjorde att det var enklare att piratkopiera än att köpa legalt. Man kunde inte spela en låt man köpt på vilken mp3-spelare som helst. Laddade man ner samma låt illegalt gick det, säger han.
Kopieringsskydden gör de legala produkterna till en sämre produkt än de illegala, menar han. Och hela musikbranschen tycks just nu vara på väg bort från kopieringsskydd.
Istället tycks vattenmärkning vara en lösning som många tror på. Det innebär att varje låt som säljs legalt innehåller information om vem köparen är. Tanken är att det ska hindra köparna från att använda sina legala filer i illegal fildelning.
Py Söderström på Elib tror att samma utveckling kommer ske för e-böckerna.
— Vattenmärkning är redan vad som används för mp3-böckerna. Starka kopieringsskydd är ett hinder för att bygga en större konsumentmarknad, säger hon.
Vid sidan av de tekniska utmaningarna finns också en hel del affärsmässiga. Viveca Ekelund på Norstedts nämner bland annat rättighetsbiten och prissättningen.
— Så är det alltid med nya format, eftersom det finns så stora osäkerhetsfaktorer. Vi har ju inga erfarenheter att bygga på, vi vet ingenting om försäljningen, om hur vi ska ta kostnader på olika sätt. Men det är därför det är så oerhört viktigt att ge sig ut i det här så fort som möjligt, säger hon.
Skriv en kommentar