Hos den nederländska bokhandelskedjan BNG sitter en radiosändare på varenda bok. Det har gett ordning och reda i butikerna, bättre service till kunderna och ökad försäljning. Nu är flera europeiska kedjor på väg att följa efter.
—Ett av de vanligaste problemen i en bokaffär är att man vet att en bok finns i en hylla någonstans i affären, frågan är bara vilken, säger Jan Vink, it-chef på BGN, Boekhandels Groep Nederland.
I tre av kedjans 42 butiker runt om i Nederländerna finns inte det problemet längre. Lösningen är små radiosändare som sitter inne i prislappen på var och en av böckerna i affärerna. Sändarna gör det möjligt att hålla butikens databas över varulagret ständigt uppdaterad.
Men tekniken ger inte bara ett säkert svar på frågan om boken finns i affären eller inte. Tack vare att det sitter radiosändare på butikernas hyllor kan tekniken dessutom användas på en ännu mer detaljerad nivå: Med en precision på någon decimeter när vet datasystemet var en bok finns på butiksgolvet. Varje hyllsändare känner nämligen också av vilka böcker som finns i närheten, och tack vare att systemet vet var hyllsändarna sitter vet det också var varje enskild bok finns.
Slutresultatet är färre frustrerade kunder som slipper vänta medan butikspersonal letar efter en bok som ska finnas men inte går att hitta.
Tekniken har enligt Jan Vink gett besparingar i flera led. Att de anställda behöver lägga mindre tid på att leta efter böcker är ett exempel. Ett annat är hanteringen av inleveranserna från lagret Centraal Boekhuis, där prislapparna sätts på böckerna.
— Att manuellt checka av en låda med 25–30 böcker tar 2–4 minuter. Men att läsa av radiosändarna tar bara några sekunder, säger Jan Vink.
Tekniken har också gjort det betydligt enklare att inventera butikerna. Två gånger i veckan går personalen över hela butiken med en apparat som läser av radiosändarna på böcker och hyllor, och uppdaterar då butikens datasystem med både utbud och placering. Har en bok flyttats läggs den nya platsen in i databasen automatiskt.
Men vinsten med RFID-tekniken kommer inte bara i form av besparingar genom att den underlättar de anställdas arbete. Den bidrar också till ökade intäkter.
— Vi har sett att försäljningen ökar mer i butikerna som utrustats med RFID. Det beror på många faktorer, som butikens placering. Men RFID är också en del av förklaringen, säger Jan Vink.
Med terminaler på butiksgolvet öppnar tekniken för nya möjligheter för butikernas kunder. I datorerna kan kunderna söka efter böcker på egen hand istället för att behöva ta hjälp av butikspersonalen, vilket var en annan av de saker BGN ville uppnå med tekniken. Finns boken i butik får kunden reda på var, och finns den på flera ställen listas alla.
— Men våra butiker har 25 000–30 000 av en dryg miljon möjliga böcker i lager. Är det någon av dem som inte finns i butiken kunden vill ha finns möjligheten att beställa boken.
Tekniken gör hanteringen av bokbeställningarna till stora delar automatiserad. När kunden valt att beställa en bok läggs den in i butikens ordersystem, för leverans från Centraal Boekhuis.
— När den kommer till butiken läser personalen av bokens radiosändare i samband med inleveransen, och då skickas ett sms automatiskt till kunden och talar om att den nu kommit in, säger Jan Vink.
Men datorerna på butiksgolvet används inte bara för att sälja böcker som kunderna vet att de är intresserade av. På samma sätt som hos internetbokhandlarna ges också förslag på andra böcker som kan vara av intresse.
BGN ser också investeringen som ett sätt att vässa sig i konkurrensen med nätbutikerna. Av besökarna till kedjans webbplats bor en majoritet i närheten av en av de fysiska butikerna, och Jan Vink pratar om en synergieffekt mellan den fysiska och virtuella världen:
— Vi kallar det för »brick and click«. Ett exempel på det är att kunderna via vår webbplats kan se vad som faktiskt finns i lager i våra butiker, säger han.
Den första av BGN:s butiker utrustades med RFID-teknik i slutet av april 2006. Sedan dess har ytterligare två butiker fått tekniken, och under året installeras lösningen i tre till. Redan från början var Jan Vink helt på det klara med att det var märkning av varje bok som var intressant.
— I detaljhandeln är det enskilda produkter man vill ha koll på, inte var en pall eller låda befinner sig. En RFID-sändare på en låda talar ju till exempel bara om att just den lådan ankommit, men inte vilka böcker den faktiskt innehåller, säger han.
Att tekniken har framtiden för sig är Jan Vink övertygad om. Studiebesöken till BGN:s butiker har varit många, från hela Europa.
— Portugisiska Byblos har redan satsat på tekniken. Under de närmaste åren kommer ett antal europeiska kedjor att följa efter. Priserna sjunker, tekniken har standardiserats och blivit enkel att installera, säger han.
Detta är RFID
- Radiosändarna som finns i BGN:s butiker utnyttjar så kallad RFID-teknik. Radiosändarna används för att lagra och skicka information. Eftersom räckvidden är mycket begränsad kan de bara läsas av med särskilda apparater på kort håll.
- Kostnaden för att installera tekniken i en av BGN:s butiker är enligt it-chef Jan Vink knappt 300 000 kronor. Till det kommer kostnaden för varje radiosändare som klistras på böckerna, en dryg krona styck. Enligt BGN:s kalkyler är det en investering som räknas hem på 16-18 månader.
- RFID är en teknik med många användningsområden. I detaljhandeln för att märka enskilda varor som BGN gör, eller i industrin för att hålla koll på utrustning eller hela lastbilar i tillverkningen.
- Tekniken används i biljetter, för att förhindra förfalskning, i busskort för kontaktlös avläsning och i Sverige har flera bibliotek börjat märka böcker med RFID. Göteborg, Stockholm och Upplands Väsby är några som redan är igång.
Svenska röster om RFID:
<
p>Göran Ahl, logistikchef på Akademibokhandeln:
— Vi har som hastigast tittat på vad de gör på BGN, och de verkar ju vara framgångsrika. Vi ser en stor möjlighet att förenkla arbetet i våra butiker, genom att märka varje enskild bok. Inleveranser går snabbare, man vet var böckerna ligger och får en enklare inventering.
— Vi har gjort grovkalkyler som visar att vi skulle spara ett antal timmar som rätt snart skulle finansiera investeringen. Jag kan inte se något som talar emot RFID, det enda skulle vara en ny teknik som är bättre. Men än har vi inte satt igång något konkret projekt, först måste vi ha ett nytt affärssystem i drift.
Lars-Gunnar Orrö, utvecklingschef på Samdistribution:
— För att RFID-märkning på varje bok ska bli intressant för den totala logistikkedjan behöver den tillföra någonting som dagens streckkodsmärkning inte redan erbjuder. I dag utnyttjar vi inte ens streckkodens möjligheter till fullo, vilket betyder att det finns stor potential för utveckling utan att vi behöver göra fullt så tunga investeringar i ny teknik. RFID-märkning av pallar som kommer från tryckerierna skulle däremot kunna förenkla inleveranserna.
— När det gäller våra utleveranser är det svårt för oss att utveckla något eget, eftersom vi skickar med speditörer som DHL och Posten. Vi är en så pass liten del av deras flöde att de knappast skulle vara intresserade av att underhålla ett system som bara bokbranschen använder. Men också vid utleveranser skulle RFID vara av intresse, eftersom det skulle göra det möjligt att säkrare se var en leverans befinner sig. Men det finns tekniska hinder som först måste övervinnas.
Skriv en kommentar