Digitalsamtal

Sommarens stora snackis i AI-kretsar var GPT-3, en ny språkmodell från amerikanska OpenAI. Gäst i höstpremiären av Digitalsamtal är Anders Sandberg. Han hjälper oss att förstå vad GPT-3 är, hur språkmodellen fungerar och vilka möjligheter och utmaningar den ger.

I grund och botten är en språkmodell en typ av artificiell intelligens som låter datorer förstå och skapa mänsklig text. Det som gör att GPT-3, uppföljaren till GPT-2, fått så stor uppmärksamhet är givetvis att den är väldigt bra på det här. På nätet går det att hitta gott om exempel där GPT-3 används för att skapa allt från skönlitteratur till programkod till dialoger om filosofi. Det här är en teknik som kan användas för att skapa fejkade nyheter på löpande band – eller för att göra juridisk text mer begriplig.

För en mer generell diskussion om mänsklighetens förhållande till AI, lyssna gärna på förra avsnittet där Anders Sandberg gästade podden.

Sista gästen i Digitalsamtal innan sommaruppehållet är Jennifer Radin, från det amerikanska forskningsinstitutet Scripps.

Avsnittet handlar om forskningsstudien Detect, som utifrån data som samlas in från smarta klockor och andra aktivitetsmätare hoppas kunna ge svar på bland annat var sjukdomar som covid-19 är på väg att blossa upp. Kunskap om det, med kort tidsfördröjning, skulle kunna ge myndigheter hjälp att prioritera hur exempelvis resurser för testning ska fördelas.

Detect bygger i sin tur på resultat från en retrospektiv studie som Jennifer Radin och hennes kollegor publicerade redan tidigt i vintras.

Intervjun är en av flera som Anders gjorde i researchen för en artikel i IVA Aktuellt, om hur data som till synes inte handlar om covid-19 och andra sjukdomar ändå kan ge viktiga insikter för att förstå och bekämpa dem.

I mars publicerade Karin Linder och Brit Stakston en debattartikel i Dagens Samhälle, med rubriken Låt folkbiblioteken bygga medborgarnas digitala bildning och förmåga.

Den här veckan är de gäster i Digitalsamtal, för ett avsnitt om digitalisering, demokrati, samhälle – och biblioteken, där samtalet främst kretsar kring frågan om vad bibliotekens roll ska vara.

Runt om i världen försöker forskare förstå corona och hitta sätt att hantera viruset och dess konsekvenser. En del av det arbetet handlar om att skapa modeller av sjukdomen i sig, eller av hur samhället påverkas av det. Frank Dignum, professor vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå Universitet, ägnar sig åt det senare.

Han leder ett europeiskt forskningsprojekt som jobbar med att modellera och simulera hur människor reagerar på de olika åtgärder som politiker och andra beslutsfattare tar till. I det här avsnittet av Digitalsamtal berättar han både om vad en modell här, hur det går till att skapa modeller, varför inte kan beskriva en perfekt bild av verkligheten, till vad de kan användas – och hur de inte kan användas.

Men också om de modeller som han och hans kollegor nu bygger av de beslut som kan användas för att hantera corona.

Och en liten notering om poddens utgivningstakt: Digitalsamtal publiceras normalt sett på onsdagar. Den här veckan har det blivit ett avsnitt måndag och ett avsnitt fredag. Och så ryckig utgivning blir det nog framöver. En del corona-relaterade avsnitt kan ni som lyssnare räkna med, och de kommer jag ofta publicera så snart de är gjorda.

Foto: Mattias Pettersson.