Digitalsamtal

Stefan Larsson är forskare, docent i teknik och social förändring på den tekniska fakulteten vid Lunds Universitet. Just nu ägnar han mycket tid åt artificiell intelligens, hur teknikutvecklingen påverkar samhället och hur den kan och bör regleras – både i sin roll som forskare men också som medlem i olika expertgrupper och utredningar. Och det är i det gränslandet mellan teknik, juridik och samhälle som veckans 37 minuter rör sig.

Om du inte drar åt det programmeringsnördiga hållet har du antagligen aldrig hört talas om curl. Men med allra största sannolikhet använder du curl varje dag.

Programmeringsbiblioteket är en oerhört vanlig byggsten i all mjukvara som skickar och tar emot information över internet. Oavsett om det är mjukvara som finns i mobiltelefoner, datorer, bilar, uppkopplade kylskåp eller något annat.

Den här veckan gästas Digitalsamtal av Daniel Stenberg. Den första versionen av curl knåpade han ihop i slutet av 1990-talet. I tjugo år var det sedan ett sidoprojekt som växte sig allt större, belönades med Polhemspriset och sedan en tid tillbaka är det hans heltidssysselsättning.

Avsnittet handlar om curl – men framför allt om alla de jämförelsevis små programbibliotek som utvecklas med öppen källkod och som utgör oerhört viktiga byggstenar för det internet vi använder varje dag. Hur finansieras projekten? Hur ser maktförhållandet ut mellan små utvecklare och jättarna som använder dem? Och – med tanke på hur centrala en del av de här projekten har blivit för internet som helhet – går det att sova gott på nätterna om man ansvarar för utvecklingen av ett av dem?

Vad betyder egentligen “digitalisering”? Den frågan har Digitalsamtal sökt ett svar på tidigare. Den här veckan är det dags igen, men med en precisering: Vad är egentligen “skolans digitalisering”?

Den som får leverera sitt svar på frågan är Micke Kring, IT-pedagog på Årstaskolan i Stockholm. Han tycker bland annat att digitalisering som innehåll i undervisningen är något som diskuteras alldeles för mycket, att “skolans digitalisering” har kommit att handla om framför allt andra frågor – vilket gör att elevperspektivet många gånger tappas bort.

Men samtalet handlar också om hur det går att digitalisera – det vill säga förändra något med hjälp av digitala verktyg – med relativt små medel. Genom att utnyttja “byggklossar” som finns gratis på nätet, kostar några hundralappar eller i form av hårdvara som ligger utrangerad går det att skapa stor verksamhetsnytta.

“Tänk på digitalisering när du borstar tänderna!” – det är Robin Teiglands svar när hon får frågan om hur beslutsfattare med fulla kalendrar ska hinna med att fundera på hur deras verksamheter ska använda digital teknik.

Robin Teigland är professor i digital transformation vid Chalmers. Jag träffade henne för en intervju för IVA Aktuellt. Och nu är den här, som poddversion i Digitalsamtal.

Fokus i hennes forskning är inte tekniken i sig, utan hur man jobbar med tekniken, hur man använder den och vilka konsekvenser den får.

Och det är kring det veckans avsnitt kretsar.

Med bred marginal är veckans avsnitt det längsta Digitalsamtalet hittills, men så är det också sedan länge ständigt aktuellt och viktigt ämne: Yttrandefrihet på nätet.

Gäst är Daniel Westman. Han forskar kring it- och medierätt och jobbar också som rådgivare inom samma ämnesområde. Inledningsvis får han svara på frågan om vad yttrandefrihet egentligen är. Därefter kretsar samtalet kring yttrandefrihet på sociala medier, bland annat om hur ansvaret kan fördelas mellan användare och plattformar. Men också om vad statens roll bör vara, och vilka riskerna är när lagstiftaren ställer allt större krav på exempelvis Facebook att moderera hårdare.

I inledningen nämns ett kapitel som Daniel skrivit i en utkommen antologi. Det går att ladda ner här.