Digitalsamtal

Hur jobbar offentlig sektor bäst med utveckling av programkod? Om Jan Ainali får frågan är svaret “genom samarbete”. I veckans avsnitt av Digitalsamtal förklarar han varför.

Foundation for Public Code är allmännyttig, ideell förening med säte i Nederländerna. Där har Jan Ainali rollen som Codebase Steward. Efter flera år på Wikimedia Sverige arbetar han nu med att få offentlig sektor runt om i världen att förstå nyttan med att samarbeta i utvecklingsprojekt – men framför allt att omsätta den förståelsen i konkreta resultat.

Bättre användning av skattemedel, långsiktighet och ökad transparens för medborgarna är några av fördelarna han lyfter i samtalet.

I första avsnittet 2021 gör Digitalsamtal en utblick mot framtiden. Gäst är Kalle Johansson. Han är professor i nätvärksreglering på KTH – men också föreståndare för den nya stora forskningssatsningen Digital Futures. Och det är om den som samtalet handlar.

Syftet med Digital Futures, där även Stockholms Universitet och RISE deltar, är att utforska hur digitala lösningar kan hjälpa till att adressera många av de utmaningar som mänskligheter står inför. Forskningsarenan tar sig med en tvärvetenskaplig botten an fyra stora områden:

• Smart Society
• Digitalized Industry
• Rich and Healthy Life
• Engineering Education

Avsnittet handlar bland annat om möjligheterna att lära mellan de olika områdena och om hur digitalisering är ett viktigt verktyg i alla samhällssektorer.

Veckans avsnitt av Digitalsamtal är ytterligare ett om it-säkerhet. För några veckor sedan handlade Digitalsamtal om säkerhet i ett slutanvändarperspektiv, när Jonas Lejon var med i podden.

Den här gången är Peter Jonegård gäst. Han är enhetschef inom CERT-SE på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samtalet handlar bland annat om vad beslutsfattare i både privatnäringsliv och offentlig sektor behöver förstå om it-säkerhet. Om att it-säkerhet handlar om mer än om teknik. Om varför it-säkerhet måste få kosta pengar. Och om ransomware-as-a-service.

Med digitaliseringen förändras hur forskningen inom många ämnesområden bedrivs. Livsvetenskaperna, life science, är ett exempel på det.

I slutet av oktober tillkännagav Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse en satsning på det området: 3,1 miljarder kronor som över tolv år ska användas för att bygga upp en svensk forskningsmiljö för datadriven livsvetenskap av internationell toppklass. I veckans avsnitt av Digitalsamtal berättar Siv Andersson, ansvarig för grundforskning vid stiftelsen och professor i molekylär evolution, mer om den.

Samtalet handlar om vad livsvetenskap är, hur mötet med datavetenskap ser ut och vad som är målet med satsningen.