Möblerna är sålda och hämtades i fredags. I lördags dammsög jag mitt tömda frilanskontor. Och i veckan lämnar jag tillbaka nycklarna till hyresvärden.
Min första arbetsdag som frilansjournalist gjorde jag i augusti 2006. Jag hade ända sedan journalisthögskolan sex, sju år tidigare lekt med tanken att någon gång prova frilanslivet. Men när frågan kom från Dagens Industri, om att frilansa åt di.se på 25 procent som it-reporter, krävdes det ändå lite vridande och vändande hemma vid köksbordet tillsammans med min fru. Till slut blev det ändå ett rätt självklart beslut. Klart jag skulle ta chansen. ”Jag kör så länge det funkar för oss ekonomiskt och så länge som det känns kul.”
Det funkar fortfarande. Och det är fortfarande roligt. Att kontorslokalen är uppsagd och tömd har varken med ekonomi eller lust att göra.
I februari förra året dök det återigen upp en möjlighet som det efter lite vridande och vändande inte gick att tacka nej till. Bara några veckor senare började jag som projektledare för Mediebranschen och AI, en nationell pilotsatsning med ena benet i Medier & demokrati och det andra i AI Sweden. Men bara på 60 procent, jag ville inte släppa frilansandet helt om det skulle visa sig att rollen inte var något för mig.
Det var den.
Dessutom visade det sig att det fanns gott om andra spännande arbetsuppgifter på AI Sweden. Sedan i våras är jag också en del av kommunikationsteamet på AI Sweden. Och från och med november är jag dessutom involverad i ett projekt som ska hjälpa små och medelstora företag i Västra Götaland hitta tillämpningar för artificiell intelligens i sin verksamhet.
Jag blev aldrig journalist för att göra stora avslöjanden. Min drivkraft har alltid varit att först förstå och sen förklara teknik och teknikens konsekvenser. Något slags folkbildningsdriv. Det jag gör hos Medier & demokrati och AI Sweden går att se i samma ljus, men i ett annat sammanhang.
Artificiell intelligens förändrar mycket för de flesta typer av organisationer och det finns mycket kvar att lära, för många. Det är både kul och viktigt att få vara en del av det och en ynnest att få göra det med AI Sweden som bas.
Som anställd behöver jag inte längre ha med brasklappen om de ekonomiska förutsättningarna. Så den här gången tänker jag att ”jag kör så länge det känns kul” och lägger istället till ”och det känns viktigt”. Vilket borde vara ett bra tag.
Och när jag ändå skriver och eftersom det är en fråga som kopplar till min (vid det här laget dryga två decennier långa!) ambition att förklara teknik på ett begripligt och relevant sätt: Till er som undrat är min plan att Digitalsamtal ska vara tillbaka i början av 2022.
