Den tekniska utvecklingen har satt mänskligheten i klimatkrisen. Fortsatt utveckling ska leda oss ur den. För ingenjörer finns stora möjligheter att vara med och påverka framtiden.
En verktygslåda med kunskaper i fysik och matematik kombinerat med ett systemtänkande. Det är Fredrik Hedenus råd till den som vill jobba med lösningar på klimatkrisen.
— Att förstå hur det man gör påverkar omgivningen blir allt viktigare. Och det gäller hela vägen från global nivå, ner till fabriker eller till och med enskilda produkter.
På Chalmers finns sedan fyra år ett masterprogram inriktat just mot systemtänkande. Än har det inte gjorts någon utvärdering om hur studenterna som läst Industrial Ecology klarar sig på arbetsmarknaden. Men indikationerna är mycket goda.
— Det har visat sig att det finns en stor efterfrågan på den här kompetensen. Ofta verkar studenterna få någon typ av kontrollansvar, där de jobbar systematiskt med företagens miljöansvar på ett sätt som inte gjorts tidigare, säger Fredrik Hedenus.
Men det är inte bara generalister med helhetssyn som krävs för att komma till rätta med energiproblematiken. Det behövs också specialister som förstår det innersta i en solcell, eller har idéer om hur tekniken för koldioxidlagring ska förbättras.
Fredrik Hedenus kategoriserar lösningarna i två grupper: De som effektiviserar energianvändningen och de som gör energi tillgänglig på ett miljövänligt sätt. Just solceller är ett exempel på det senare.
— Solinstrålningen till jorden är ungefär 10000 gånger större än den mänskliga energianvändningen. Så det finns gott om energi, problemet är att den är för dyr att använda, säger han och pekar därmed ut det första av de sju teknikspår han ser som leder ut ur klimatkrisen.
— Man har en bra känsla för vilka det är som gäller. Utmaningen ligger i att göra dem konkurrenskraftiga.
Och det är, menar Fredrik Hedenus, en utmaning som till stor del ligger på politikerna.
— Fossila bränslen har använts i över hundra år. På den tiden har tekniken slipats ordentligt. I dag är de få som satsar på alternativ, eftersom det är dyrt. Och så länge ingen satsar på alternativen kommer kostnaderna inte sjunka. Därför krävs politiska beslut, som exempelvis avgifter på koldioxidutsläpp.
Men utan tekniska alternativ kommer politiska beslut inte hjälpa mycket. Vid sidan av solceller räknar Fredrik Hedenus upp vindkraft, koldioxidlagring, förgasning av bioenergi, hybridbilsteknik, energieffektivt byggande och energieffektiviseringar inom industrin som de huvudsakliga lösningarna.
Men han poängterar också att det inte bara är de som valt att specialisera sig på energisystem som har möjlighet att bidra. Han exemplifierar med hemelektronikbranschen. Många väljer att lämna tv och stereo i standby-läge dygnet runt.
— Så är det ofta, att teknik inte används riktigt som det är tänkt. Som ingenjör är det därför oerhört viktigt att tänka på vilka möjligheter man ger konsumenterna och vad konsekvenserna blir, säger Fredrik Hedenus.
Sju vägar mot ett bättre energisystem
Enligt Fredrik Hedenus har forskarna en bra känsla för vilka tekniska lösningar som ge ett bättre energisystem:
- Solenergi. Stor potential, men en teknik som fortfarande är väldigt dyr.
- Vindkraft. Byggs ut kraftigt, men begränsas av flaskhalsar i produktionen.
- Förgasning. Gör om biomassa till kolmonoxid och vätgas, något som sedan kan omvandlas till många olika biodrivmedel.
- Hybridsering. Vidareutveckling av batteriteknik kommer ge ännu bättre hybridbilar.
- Energieffektivt byggande. Handlar om arkitektens arbete, byggteknik och materialval.
- Förbrukning av bränsle och elektricitet i bostäder och lokaler står för omkring 20 procent av de globala koldioxidutsläppen.
- Energieffektiviseringar i industrin.
- Koldioxidlagring. Teknik för att fånga upp koldioxiden från punktkällor, som kolkraftverk, och lagra den på ett sätt så att den aldrig når upp i atmosfären.
Skriv en kommentar